Case nº F4707-15 of Mark- och miljööverdomstolen, October 24, 2016

• President: 6
• Resolution Date: October 24, 2016
• Issuing Organization: Mark- och miljööverdomstolen

REFERAT

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-04-29 i mål nr F 844-14, se bilaga A

KLAGANDE

1. J B

2. T Z

   Adress som 1

3. E C

4. B G

5. M O

6. J U

   Ombud för 1-6: B G

   MOTPARTER

   se bilaga B

   SAKEN

   Anläggningsförrättning berörande X, Y m.fl. kvarter i Malmö kommun

   ________________

   MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

   Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och Lantmäterimyndighetens i Malmö stad

   beslut den 27 december 2013 (ärende nr M126232) endast på så sätt att det i beskrivningen, aktbilaga BE1 till

   lantmäterimyndighetens beslut, under rubriken ”Anmärkning” anges att kostnaden för TV-signal debiteras de

   fastigheter som ansluter sig till abonnemang.

   I övrigt står mark- och miljödomstolens dom och lantmäterimyndighetens beslut fast.

   Det ankommer på Lantmäterimyndigheten att föra in ändringen i förrättningsakten.

   _________________

   YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

   J B, T Z, E C, B G, M O och J U (J B m.fl.) har yrkat att mark- och miljööverdomstolen, med ändring av mark-

   och miljödomstolens dom, ska ändra lantmäterimyndighetens beslut på så sätt att deras fastigheter inte ska

   ingå i gemensamhetsanläggningen. De har i andra hand yrkat att lantmäterimyndighetens beslut om att inrätta

   en gemensamhetsanläggning ska upphävas samt, i sista hand, att lantmäterimyndighetens beslut ska undanröjas

   och målet visas åter till lantmäterimyndigheten för ny handläggning där.

   L N har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.

   Övriga motparter har getts möjlighet att yttra sig över överklagandena men har inte hörts av.

   UTVECKLING AV TALAN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

   J B m.fl. har åberopat samma omständigheter och utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i mark- och

   miljödomstolen samt tillagt bl.a. följande.

   Enligt beskrivningen, aktbilaga BE1 till lantmäterimyndighetens beslut, ska gemensamhetsanläggningen Z

   inrättas och bestå av ”anläggning med tillhörande anordningar för distribution och kommunikation av media och

   övriga IT-tjänster”. Ändamålets syfte uppnås redan genom befintlig infrastruktur. De har redan fullgod

   bredbandstillgång och därför saknas det grund för att, mot deras vilja, ansluta dem till fibersamfälligheten.

   Väsentlighetsvillkoret är därför inte uppfyllt.

   De har inte fått en rättssäker prövning av ärendet på grund av vissa formella handläggningsfel.

   Lantmäterimyndigheten meddelade mycket tydligt inför förrättningen att det var frivilligt att delta i

   gemensamhetsanläggningen och att enbart de som önskade delta behövde delta i förrättningen.

   Lantmäterimyndigheten har i detta avseende spridit en grov vilseledande uppgift som gjort att de

   fastighetsägare som har trott på den inte har sett någon anledning att bevaka den efterföljande

   beslutsgången, vilket inneburit en rättsförlust för dessa fastighetsägare.

   Mark- och miljödomstolen har inte kommunicerat inkomna handlingar med övriga parter i målet. Ett ärende får

   enligt 22 § lagen (1996:242) om domstolsärenden inte avgöras utan att samtliga parter i målet underrättats om

   inkomna uppgifter. Endast J B m.fl. och L N, men inte de personer som angetts som motparter i mark- och

   miljödomstolens dom, har fått del av handlingarna i ärendet och beretts tillfälle att yttra sig.

   Mark- och miljödomstolen har inte övervägt de sakskäl som de har åberopat. Domstolen har motiverat sitt

   avgörande utifrån generella ställningstaganden i stället för att pröva de fakta som de har lagt fram, dvs.

   att de funktioner som gemensamhetsanläggningen är tänkt att uppfylla (TV, radio, telefon och bredband) redan

   uppnås. Mark- och miljödomstolen borde ha tagit ställning till bl.a. om det kan krävas att TV, radio, telefon

   och bredband ska tillhandahållas både via befintliga vägar och via fiberkabel, om avtalsservituten alltjämt

   gäller, om lantmäterimyndigheten har lämnat vilseledande information om att deltagande i

   gemensamhetsanläggningen var frivilligt samt om det var riktigt av lantmäterimyndigheten att registrera

   samfällighetsföreningen och deltagande fastigheter innan beslutet vunnit laga kraft.

   Mark- och miljödomstolens dom är inte teknikneutral, utan den innebär att alla svenska fastigheter skulle

   kunna tvingas att ansluta sig till fiber. Framtiden är mobilt bredband. Redan nu medger Telias 4G-nät en

   överföringshastighet på upp till 100 Mbit/s i deras område. Om mark- och miljödomstolens dom inte ändras

   innebär det bl.a. att installationer av fibernät måste göras i efterhand i de fem fastigheter som inte har

   registrerats i gemensamhetsanläggningen, med merkostnader för detta arbete som inte går att överblicka.

   Bredbandet via gemensamhetsanläggningen kostar inte enbart 85 kr per månad, eftersom samfällighetsföreningen

   dessutom kräver en grundavgift på 2 980 kr per år för analog TV-signal, amortering, räntor, förvalting m.m.

   Hela området har idag redan digital TV-signal ”gratis” genom det marksända nätet.

   Av alla tjänster som tillhandahålls via gemensamhetsanläggningen är det bara TV- abonnemanget som är

   obligatoriskt. Alla deltagare tvingas alltså att betala – och tvingas vara medlemmar i

   samfällighetsföreningen – för att få en helt förlegad analog tjänst. En anslutning till

   gemensamhetsanläggningen innebär en merkostnad på ca

   30 000 – 35 000 kr över en tioårsperiod för att få en gammalmodig analog TV- mottagning, trots att de redan

   har en modern digital mottagning (för noll kronor i merkostnad). Detta strider mot både

   väsentlighetsvillkoret och båtnadsvillkoret i anläggningslagen.

   L N har åberopat samma omständigheter och utvecklat talan på i huvudsak samma sätt som i mark- och

   miljödomstolen samt tillagt bl.a. följande.

   Det är de gamla avtalsservituten som ligger till grund för Malmö Z. Lantmätaren har prövat servituten och i

   enlighet med vad som anges i förarbetena till anläggningslagen, prop. 1973:160, beslutat att inrätta en

   gemensamhetsanläggning. Det framgår av uttalanden i propositionen att man ville skapa en möjlighet att reda

   ut och formalisera gamla fastighetsrelaterade avtal och servitut. Att fortsätta förvaltningen i

   aktiebolagsform lämpade sig inte längre. Genom samfällighetsföreningen kan de dessutom få fördelaktiga lån

   för att finansiera ombyggnaden.

   De har numera en fiberanläggning för distribution av exakt samma utbud som innan, dvs. TV, men med betydligt

   bättre bild. Övriga tillval som digital TV, bredband och telefoni är frivilliga. Att fiber är en överlägsen

   teknisk lösning torde idag vara ett etablerat faktum. Av Post- och telestyrelsens rapport 2014 framgår

   entydigt koppartrådsdistributionens begräsningar. Telestationerna måste bl.a. utrustas med ny teknik för att

   kunna närma sig dagens krav på hastighet. I det aktuella området finns inte några planer på att rusta upp

   telestationerna för detta ändamål. När de undersökte alternativa möjligheter för att eventuellt avskaffa den

   gamla anläggningen och hänvisa till bl.a. Telia-TV fick de beskedet att det inte gick i deras område eftersom

   signalen var för svag.

   Kostnaden för den nya anläggningen stannade på 4 miljoner kronor. Den garanterat lägsta hastigheten för det

   frivilliga bredbandet är 100 Mbit/s och kostar 85 kronor per månad. I Telias Open fiber kostar det billigaste

   alternativet 278 kronor per månad.

   Efter tio år är deras anläggning färdigbetald och då faller årsdebiteringen till cirka 1 800 kronor för drift

   och TV-signal. För den analoga signalen betalade de, i det gamla bolaget, 65 kronor per månad. Det är ingen

   ny kostnad som har tillkommit med fibern. Med facit på hand har de uppnått målen att modernisera anläggningen

   med hänsyn till de gamla servituten. Detta har de dessutom skyldighet att göra eftersom anläggningslagen

   kräver att anläggningen ska följa tidens standard.

   Påståendet att 5G-nätet skulle vara ett alternativ till fiber är felaktigt. 5G är inte ett alternativ till

   fiberns förmåga att hantera stora datamängder. Detta var ett tekniskt faktum redan när de i bolaget bestämde

   sig för att uppgradera till fiber. Påståendet att den analoga TV-signalen skulle vara gammalmodig är

   felaktig. Den skickas digitalt i fibern och omvandlas till en analog signal i tjänstefördelaren.

   Påståendet att lantmätaren inte har prövat och värderat andra lösningar och därmed förordar en lösning

   framför en annan är konstigt. Hela samhället satsar på fiber där det är möjligt. Allt annat är sämre.

   Påståendena att fiber kan vara en överspelad teknik om några år samt att de genom den nu valda lösningen är

   fastlåsta i fibertekniken är svåra att ta på allvar. Detta är den största satsningen i mannaminne på ett

   tekniksprång inom informationsteknologi där man går från elektromagnetisk kommunikation till

   ljuskommunikation.

   MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

   Handläggningen vid lantmäterimyndigheten och mark- och miljödomstolen

   J B m.fl. har gjort gällande att det finns skäl att upphäva eller undanröja beslutet om inrättande av en

   gemensamhetsanläggning eftersom det har förekommit brister och förfarandefel vid handläggningen av ärendet

   hos lantmäterimyndigheten.

   De har särskilt framhållit att det inledningsvis i kallelsen till lantmäterisammanträdet angavs att

   deltagande i gemensamhetsanläggningen var frivilligt.

   Av protokollet från det lantmäterisammanträde som hölls i ärendet den 18 september 2013 framgår att frågan om

   frivillighet diskuterades och att den närvarande lantmätaren var av uppfattningen att det som angetts i

   kallelsen var att bredbandsabonnemanget var frivilligt men inte tv-abonnemanget. Frågan om frivillighet

   behandlades och utreddes alltså vid sammanträdet. J B, T Z, B G och J U var alla närvarande vid sammanträdet.

   Av handlingarna framgår att såväl M O som E C efter sammanträdet kontaktade lantmäterimyndigheten och begärde

   att deras fastigheter skulle hållas utanför samfälligheten. J B m.fl. får därför anses ha haft klart för sig

   redan innan beslut fattades i ärendet att deltagande i gemensamhetsanläggningen inte var frivilligt. Mot den

   bakgrunden kan eventuella oklarheter i kallelsen inte anses ha påverkat deras...