Case nº P11296-12 of Mark- och miljööverdomstolen, June 19, 2013

• President: 6
• Resolution Date: June 19, 2013
• Issuing Organization: Mark- och miljööverdomstolen

REFERAT

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-11-23 i mål nr P 3922-11, se bilaga A

KLAGANDEStockholms kommun 105 35 Stockholm

Ombud: biträdande stadsadvokaten K S

MOTPARTER

1. A L A

2. L A

3. S A

4. B M C

5. S D,

6. A E

7. L E

8. M E

9. I F

10. M F

11. A G

12. B G

13. L H

14. K H-M

15. S H

16. M H

17. Hyresgästföreningen Södermalm,

18. H J

19. I J

20. G L

21. I L

22. B L

23. M-B L

24. D L E

25. B L,

26. R L,

27. S M,

28. E M,

29. K Q,

30. S Q,

31. R R,

32. B-L R

33. M S

34. E S,

35. G S,

36. Lokala Hyresgästföreningen Plankan,

37. I-L S,

38. K S,

39. K-G S,

40. E S,

41. M T,

42. M T,

43. M W,

44. Ö W,

45. P-A W,

46. I-M W,

47. J-E Z,

48. J Z,

    Ombud för 11, 12, 15, 18, 19, 29, 30, 33, 37, 40-43 och 45: M R

    Ombud för 10 och 31: R L

    SAKEN

    Detaljplan för kvarteret Plankan m.m. i stadsdelen Södermalm i Stockholm, Stockholms kommun

    _____________________

    MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

    Med ändring av punkten 1 i mark- och miljödomstolens dom, fastställer Mark- och miljööverdomstolen Kommunfullmäktiges i Stockholms kommun beslut den 13 december 2010 att anta detaljplan för kvarteret Plankan m.m. i stadsdelen Södermalm i Stockholm, Dp 2004-15720-54.

    _____________________

    YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

    Stockholms kommun (kommunen) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva punkten 1 i mark- och miljödomstolens dom och fastställa Kommunfullmäktiges i Stockholms kommun beslut den 13 december 2010 att anta detaljplan för kvarteret Plankan m.m. på Södermalm i Stockholm.

    A L A, L A, S A, B M C, S D, A E, E E, M E, I F, M F, A G, B G, L H, K H M, S H,M H, Hyresgästföreningen Södermalm, H J, I J, G L, I L, B L, M-B L, D L E, B L, R L, S M, E M, K Q, S Q, R R, B-L R, M S, E S, G S, Lokala Hyresgästföreningen Plankan, I-L S, K S, K-G S, E S, M T, M T, M W, Ö W, P-A W, J-E Z och J Z harbestritt ändring.

    L A och S A har i andra hand yrkat att Kristinehovsgatans nedre del inte får öppnas för biltrafik.

    I-M W har beretts tillfälle att yttra sig men har inte hörts av.

    UTVECKLANDE AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

    Kommunen har i huvudsak anfört följande.

    Prövningens omfattning

    Mark- och miljödomstolen har gjort en avvägning av motstående allmänna intressen som framförts av enskilda sakägare på ett sätt som står i strid med väl etablerad praxis i regeringen och i Regeringsrätten i fråga om utrymmet för det kommunala självbestämmandet.

    Av förarbetena till den äldre plan och bygglagen (1987:10), ÄPBL, framgår att enskilda sakägare och andra intressenter inte ska kunna åberopa motstående allmänna intressen för att få ett kommunalt beslut om antagande av en detaljplan omprövat (prop. 1985/86:1 s. 365). Sådana motstående allmänna intressen ska i första hand bevakas av länsstyrelsen under samrådsskedet och i andra hand genom länsstyrelsens rätt till officialprövning enligt 12 kap. Omfattningen av överprövningen i mål avseende kommuners beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan är begränsad i de fall enskilda klagande för fram andra argument än sådana som direkt berör dem som sakägare (RÅ 1994 ref. 39).

    Mark- och miljödomstolen har haft att hålla sig till den etablerade praxis som innebär att sakägare visserligen formellt kan åberopa allmänna intressen, men att själva prövningen är begränsad till en prövning av om det överklagade kommunala beslutet ligger inom ramen för det handlingsutrymme som de materiella reglerna ger kommunen.

    Mark- och miljödomstolen har i förevarande fall gjort avvägningar mellan å ena sidan bevarande av byggnaden ur kulturhistorisk synpunkt samt lämpligheten att anta planen med beaktande av beräknade bullerstörningar för tillkommande bostäder, å andra sidan stadens stora behov av att kunna förtäta stadskärnan och bygga nya bostäder. Mark- och miljödomstolen har i dessa delar gjort en prövning som går utöver vad överprövningen enligt praxis ska omfatta och som faller under det kommunala självbestämmandet. Den avvägning som en kommun gör mellan olika allmänna intressen kan inte bli föremål för överprövning så länge den ryms inom lagstiftningen.

    Buller

    Mark- och miljödomstolen har gjort en felaktig bedömning av bullerförhållandena och inte följt den rättstillämpning som är praxis beträffande avsteg från riktvärden för buller. Domstolen har vid sin bedömning utgått från de riktvärden avseende buller som angivits i proposition 1996/97:53 (infrastrukturpropositionen) och Boverkets allmänna råd om när avsteg från riktvärdena kan komma i fråga. Riktvärdena som anges i infrastrukturpropositionen följer varken av någon rättsregel eller är angivna i ett förarbete som har resulterat i en rättsregel avseende buller. De allmänna råden kan inte heller kopplas till någon rättsregel, utan anger rekommendationer om hur förarbetsuttalanden ska tillämpas. De allmänna råden har självfallet viss relevans för prövningen men domstolen har, med beaktande av rådens mycket svaga rättsliga status, tillämpat dem allt för strikt och inte tagit hänsyn till de specifika förutsättningar som förelegat i förevarande fall.

    Avsaknaden av lagstiftning kring aktuella riktvärden för buller har möjliggjort en differentierad hantering av bullerfrågan i olika regioner där tillämpningen av riktvärdena anpassats till de lokala förutsättningarna. Detta synes även i viss mån varit regeringens och Boverkets mening (prop. 1996/97:53 s. 48 och Boverkets allmänna råd 2008:1 s. 21). Ett exempel på detta är den så kallade Stockholmsmodellen som utarbetats gemensamt av Stockholms kommun och länsstyrelsen. Modellen är konstruerad utifrån de särskilda förutsättningar som föreligger för byggnation av bostäder i en tät storstad under tillväxt. Förutsättningarna för att bygga bostäder i Stockholm är helt unika i jämförelse med resten av Sverige. Befolkningstillväxten är mycket stor och möjligheterna att förtäta staden är klart begränsade. Att skapa förutsättningar för ett ökat boende har därför hög prioritet. Stadens huvudstrategi avseende stadsutveckling, enligt översiktsplanen, är att stärka centrala Stockholm och utveckla bostäder i kollektivtrafiknära lägen. En tät stad leder till mindre total miljöpåverkan, bl.a. vad gäller bilism, kollektivtrafik, fjärrvärme, vatten- och avloppssystem. I förlängningen minskas privatbilism och transporter och således även det trafikrelaterade bullret. Ur dagens bullersynpunkt innebär detta att nybyggnation och komplettering av bostäder ofta måste ske i bullerexponerade områden.

    Stockholmsmodellen utgår från de riktvärden som angetts i infrastrukturpropositionen och anger vidare vissa fall då avsteg kan göras från riktvärdena för utomhusbuller.

    Dessa avsteg förutsätter att bostadens tysta sida klarar max 55 dB(A) ekvivalent nivå, vilket är infrastrukturpropositionens riktvärde. Ingen skillnad görs på hur hög bullernivån är på bostadens gatusida.

    Boverkets allmänna råd är konstruerade för att kunna tillämpas i hela landet. Avstegsfallen i Stockholmsmodellen är en förutsättning för merparten av all nybyggnation i centrala delar av staden. De avstegsfall som Stockholmsmodellen föreskriver har under åren upprepat accepterats av regeringen och av Regeringsrätten vid överprövning av detaljplaner.

    Även om Boverkets allmänna råd ska ha en större betydelse än vad staden menar har mark- och miljödomstolen gjort en felaktig bedömning. Det finns mycket som talar för att avsteg från värdena i infrastrukturpropositionen kan göras i förevarande fall. Ett befintligt kvarter ska kompletteras med ytterligare bostäder. Kvarteret är mycket centralt beläget i Stockholm, där det råder ett stort behov att bygga nya bostäder, och ligger i ett kollektivtrafikstråk med mycket nära tillgång till flera busslinjer och tunnelbana. Samtliga förutsättningar som omnämns i infrastrukturpropositionen och i Boverkets allmänna råd om när avsteg bör kunna ske från riktvärdena är således uppfyllda i förevarande fall. Vidare har samtliga lägenheter tillgång till en tyst sida. Av den bullerutredning som utförts inom ramen för MKB framgår att samtliga fasader mot innergården kommer att ha en ekvivalent ljudnivå under 50 dB(A), om man bortser från flygbullret. Samtliga nya bostäder som anläggs på det befintliga huset kommer dessutom att ha privata ljuddämpade uteplatser som vetter mot gården. Det är enbart de nya bostäder som har fasad mot Hornsgatan som får upp till 65 dB(A) i ekvivalent ljudnivå vid sin gatusida. Övriga bostäder på befintligt hus får lägre värden vid sin gatufasad och samtliga bostäder i huset på innergården får ljudnivåer under 55 dB(A) vid samtliga fasader.

    Mark- och miljödomstolen har bedömt att det avstegsfall som är relevant för samtliga nya bostäder på det befintliga huset är det som avser bostäder som har över 65 dB(A) utanför en fasad. Detta är en uppenbart felaktig bedömning. Man synes ha utgått från att de nya bostäderna ovanpå det gamla huset kommer att vara lika bullerutsatta som befintliga lägenheter som vetter mot Hornsgatan. Av bullerutredningen framgår dock att ingen av de nya bostäderna beräknas få över 65 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad. Lägenheterna som vetter mot Hornsgatan beräknas få max 65 dB(A) vid fasad medan övriga lägenheter ovanpå det befintliga huset beräknas få lägre värden. Om Boverkets avstegsfall ska tillämpas ska således det avstegsfall som gäller för bostäder med en ekvivalent ljudnivå om 60 - 65 dB(A) vid fasad tillämpas och inte det avstegsfall som tillämpats av mark- och miljödomstolen. Därav följer att det inte krävs synnerliga skäl för att få tillämpa avstegsfallet.

    Med hänsyn till det starka allmänna intresset att genomföra planen, och till att samtliga nya lägenheter på befintligt hus kommer att ha tillgång till en tyst sida och en privat tyst uteplats, föreligger förutsättningar för att göra nödvändiga avsteg från de riktvärden som angetts i infrastrukturpropositionen. Inga avsteg behöver göras för de nya bostäderna i gårdshuset.

    Uteplatser och gårdsmiljö

    Mark- och miljödomstolen har konstaterat att det i planen inte säkerställts att skyddade uteplatser kommer att anordnas för nya och befintliga bostäder...