Case nº M5853-14 of Mark- och miljööverdomstolen, March 03, 2015

President:6
Resolution Date:March 03, 2015
Issuing Organization:Mark- och miljööverdomstolen
SUMMARY

Ansökan om tillstånd till kalkstenstäkt ----- Mark- och miljödomstolen avslog ansökan bl.a. på den grunden att sökandens utredning rörande täktens effekter på ett närliggande Natura 2000-område var så ofullständig att en bedömning inte kunde göras. Ett omfattande nytt material i fråga om påverkan på Natura 2000-området presenterades i Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen... (see full summary)

 
FREE EXCERPT

REFERAT

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEVänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-05-28 i mål nr M 4418-12, se bilaga A

KLAGANDECementa Aktiebolag, 556013-5864Cementvägen 1541 21 Skövde

Ombud: X

MOTPARTER1. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 Göteborg

  1. Skövde kommun 541 83 Skövde

  2. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm

  3. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930404 39 Göteborg

    SAKENAnsökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid kalkstenstäkt på fastigheterna X och Y i Skövde kommun

    ________________

    MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

    Med undanröjande av mark- och miljödomstolens dom återförvisar Mark- och miljööverdomstolen målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.

    BAKGRUND

    Cementa Aktiebolag (Cementa) ansökte hos mark- och miljödomstolen om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt och utvidgad brytning vid kalkstenstäkt på fastigheterna X och Y i Skövde kommun, tillstånd enligt miljöbalken för viss vattenverksamhet samt dispens från biotopskyddet, allt i enlighet med vad som framgår av mark- och miljödomstolens dom.

    Mark- och miljödomstolen avslog Cementas ansökan och beslutade att bolaget skulle betala rättegångskostnader till länsstyrelsen. Som skäl för att avslå ansökan angavs i huvudsak att det krävs tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken och att utredningen i målet är för bristfällig för att göra den skadeprövning som ska ske enligt 7 kap. 28 a och b §§ miljöbalken samt att, vid den avvägning som ska ske mellan riksintressena för naturvård och friluftsliv å ena sidan och riksintresset för mineralfyndigheten å andra sidan, ska riksintresset för naturvård och friluftsliv ges företräde.

    YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

    Cementa har överklagat mark- och miljödomstolens dom och yrkat i första hand att Mark- och miljööverdomstolen ska bifalla de yrkanden bolaget framställt vid mark- och miljödomstolen, dock med en justering av området för det utökade brytningsområdet. Cementa har i andra hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska pröva frågan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a och 28 b §§ miljöbalken, förklara den ansökta verksamheten tillåtlig samt i övrigt återförvisar målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning. I sista hand har Cementa yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska återförvisa målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.

    Cementa har till stöd för sin talan angett sammanfattningsvis följande.

    Av de uppgifter som Cementa presenterat i miljökonsekvensbeskrivningen framgår att det inte föreligger någon risk för att den ansökta verksamheten på ett betydande sätt kan påverka miljön i Natura 2000-området Klasborgs- och Våmbs ängar. För det fall det ska anses föreligga risk för betydande påverkan på Natura 2000-området, har mark- och miljödomstolen i strid mot gällande rätt valt att ta målet till prövning trots att mark- och miljödomstolen i domskälen har konstaterat att det inte finns någon utredning som gör det möjligt att företa en prövning enligt 7 kap. 28 a och b §§ miljöbalken. Mark- och miljödomstolen har därmed avslagit ansökan på materiell grund utan att dessförinnan ha förelagt Cementa att komplettera ansökan med för bedömningen relevant underlag. Förfarandet är oförenligt med kravet på den fullständiga utredningsskyldigheten som åligger mark- och miljödomstolen och utgör grovt rättegångsfel. För det fall det inte utgör grovt rättegångsfel att företa prövningen på det sätt som skett, gör Cementa gällande att mark- och miljödomstolens bedömning enligt rekvisiten i 7 kap 28 b § miljöbalken är materiellt felaktig. Bedömningen har grundats på felaktiga förutsättningar i fråga om den s.k. svämlövskog som enligt domskälen skulle riskera att skadas av den ansökta verksamheten. Risken för att den sökta verksamheten skulle skada Natura 2000-områdets integritet, i den mening som framgår att EU-domstolens praxis, är därmed utesluten och det föreligger förutsättningar att meddela tillstånd enligt 7 kap. 28 a och b §§ miljöbalken.

    Mark- och miljödomstolen har valt att företa en avvägning av riksintressen enligt 3 kap. 10 § miljöbalken trots att det enligt mark- och miljödomstolen saknats underlag för att bedöma frågan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a och b §§, och därmed också om verksamheten är förenlig med 4 kap. miljöbalken vilket är en förutsättning för att tillåta verksamheten med stöd av 3 kap. 10 § miljöbalken. Mark- och miljödomstolens bedömning att riksintresset för mineralutvinning skulle vara försvagat bl.a. på grund av medlemskapet i EU saknar stöd i svensk praxis och torde strida mot grundläggande principer om icke-diskriminering enligt EU-rätten.

    Vid handläggningen i Mark- och miljööverdomstolen har Cementa ingett nytt material vad gäller särskilt frågan om påverkan på Natura 2000-området. Det nya materialet består av följande. Promemorian Naturtyper i anslutning till Våmbsbäcken i norra delen av Klasborg-Våmbs Natura 2000-område, Skövde, 2014-07-04, promemorian Kalkstenstäkt i Skövde, grundvattenpåverkan på Klasborgs och Våmbs Natura 2000- område, 2014-07-16, rapporten Geohydrologiska förutsättningar för omflyttning av Hålldammsbäcken, 2014-07-18, promemorian Nya Hålldammsbäcken, 2015-01-08, uppdaterad ritning över bäckläget, 2015-01-08, promemorian Kompletterande modellering av påverkan på grundvattennivåer till följd av utökad täktverksamhet i Våmb, 2015-01-08, promemorian Påverkan på naturtyper och markhydrologi i Klasborgs-Våmbs Natura 2000-område, 2015-01-08, samt Kalkstenstäkt i Skövde, förslag till kontrollprogram avseende grundvatten, 2015-01-08.

    Yttranden har inkommit från bl.a. Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Sveriges geologiska undersökning (SGU).

    Naturvårdsverket har anfört bl.a. följande. Det finns en risk för en betydande påverkan på Natura 2000-området och tillstånd krävs därför enligt 7 kap. 28 a och b §§ miljöbalken. Risken för påverkan gäller främst det utpekade habitatet lövsumpskog/svämlövskog. Enligt ansökan avser sökanden att omleda Hålldammsbäcken som i sin tur ansluter till Våmbsbäcken och sedan rinner in i Natura 2000-området. De aktuella skogstyperna är, oavsett hur de kommer att klassificeras, beroende av regelbundna översvämningar och det är väl belagt att dessa är känsliga för hydrologiska förändringar i grund- och ytvatten. Det finns uppenbara risker för sådan hydrologisk påverkan genom den sökta verksamheten. En hydrologisk förändring kan uppstå såväl som en effekt av grundvattenbortledning i samband med länshållningen av täkten men skulle också kunna uppstå genom omledning av Hålldammsbäcken.

    Länsstyrelsen har bedömt att risken för att verksamheten kan påverka Natura 2000- områdets naturtyper inte kan uteslutas och anfört bl.a. följande. Den aktuella skogsmarken vid Våmbsbäcken har inte naturtypsstatus som svämlövskog eller lövsumpskog på grund av att den ännu inte har så utvecklade strukturer typiska för naturtyperna. Länsstyrelsen har dock bedömt att den har utvecklingspotential att uppnå värdefulla strukturer inom överskådlig framtid, därav utpekandet som Natura 2000- område. Om utvecklingen mot naturtypsstatus ska kunna fortgå krävs emellertid att vattenflödet i Våmbsbäcken inte minskar och att tillfälliga översvämningar inte minskar i frekvens eller omfattning. Således blir frågan om den tänkta täktverksamheten kan komma att på ett betydande sätt påverka miljön i Natura 2000- området en fråga om vattenflödet i Vämbsbäcken. För att inte betydande påverkan ska ske ska vattenflödet i Våmbsbäcken i huvudsak vara opåverkat av täktverksamheten. En betydande del av Våmbsbäckens flöde kommer från Hålldammsbäcken.

    SGU har anfört bl. a. följande. De naturtyper som finns inom Klasborg-Våmb är känsliga för påverkan av avsänkta grundnivåer. Om flödet av ytvatten till området bibehålls inom nuvarande volymer bedöms detta kunna hålla uppe närbelägna grundvattennivåer och risken för påverkan bedöms som liten.

    Yttranden har även inkommit från ett antal enskilda och föreningar.

    Parterna har fått möjlighet att yttra sig i frågan om återförvisning.

    MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

    Cementas talan i Mark- och miljööverdomstolen innefattar bl.a. ett påstående om grovt rättegångsfel på grund av bristande materiell processledning från domstolens sida och frågan om detta bör föranleda återförvisning. Med anledning av Cementas yrkande men även med hänsyn till det nya material som kommit in till Mark- och miljööverdomstolen har frågan uppkommit om det finns skäl att återförvisa målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.

    Vid handläggningen i mark- och miljödomstolen har frågan om det krävs tillstånd med hänsyn till bestämmelserna i 7 kap. 28 a och b §§ miljöbalken på grund av den sökta verksamhetens påverkan på det närliggande Natura 2000-området Klasborgs och Våmbs ängar (SE0540093) aktualiserats och, för det fall tillstånd krävs, om sådant tillstånd kan lämnas. Frågan om det överhuvudtaget krävs tillstånd enligt nämnda bestämmelser har enligt Mark- och miljööverdomstolen betydelse för den fortsatta bedömningen om återförvisning ska ske. Mark- och miljööverdomstolen prövar därför först frågan om det krävs sådant tillstånd.

    Skyddet i ett Natura 2000-område gäller mot närmare angiven påverkan av de arter och naturtyper för vilka området har utsetts. Enligt Naturvårdsverkets kartverktyg för Natura 2000 framgår att området Klasborg-Våmb pekats ut bl.a. för naturtyperna lövsumpskog och ädellövskog i branter. Länsstyrelsen har vidare bedömt att området har utvecklingspotential att uppnå värdefulla strukturer inom överskådlig framtid.

    Enligt 4 kap. 8 § miljöbalken får en verksamhet som är tillståndspliktig inte komma till stånd om inte tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken lämnats. Tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken krävs för verksamhet som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område, oavsett om verksamheten ska bedrivas inom eller utanför området. Vid bedömningen av om en verksamhet är...

To continue reading

REQUEST YOUR TRIAL