Case nº UM13063-18 of Migrationsöverdomstolen, September 25, 2018

• President: 1
• Resolution Date: September 25, 2018
• Issuing Organization: Migrationsöverdomstolen

REFERAT

EH ansökte den 11 november 2015 om asyl i Sverige. Som grund för sin ansökan angav han att han vid ett återvändande till Afghanistan riskerar att utsättas för förföljelse på grund av sin etnicitet och religionstillhörighet. Han riskerar även tvångsrekrytering av talibanerna och skyddsgrundande behandling på grund av att hans familj har hamnat i konflikt med byborna på hemorten. Till styrkande av sin identitet gav han in en tazkira.

Migrationsverket avslog den 9 december 2017 hans ansökan och beslutade att utvisa honom till Afghanistan. Som skäl för sitt beslut angav verket bl.a. följande. EH har inte gjort sannolikt att han är underårig. Han har inte heller gjort sannolikt att han är flykting eller alternativt skyddsbehövande. Omständigheterna i hans fall är inte synnerligen ömmande.

EH överklagade Migrationsverkets beslut och yrkade att utvisningsbeslutet skulle upphävas och att han skulle beviljas permanent uppehålls- och arbetstillstånd samt alternativ skyddsstatusförklaring. Han ansökte även om uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå enligt 16 f § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (tillfälliga lagen).

Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolen (2018-07-13, ordförande Laakso Utvik och Mellstrand samt fyra nämndemän), avslog överklagandet med i huvudsak följande motivering. EH, som prövas i den ordning som gäller för vuxna, har inte gjort sannolikt att han är i behov av skydd i Sverige och det finns inte heller något som kan anses utgöra synnerligen ömmande omständigheter.

Vad gäller ansökan om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier binder Schengenregelverket (inkluderat konventionen) och kodexen om Schengengränserna Sverige till att bl.a. inte ge uppehållstillstånd till personer som inte har styrkt sin identitet. Skälet för detta är att man inte vill tillåta personer med oklar identitet att resa in, vistas eller röra sig fritt på territoriet. Nämnda krav på styrkt identitet och detta kravs koppling till Schengenregelverket framgår av Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2011:11. Målet rörde en ansökan inlämnad utanför Sverige och avsåg en familjebildning men det som framgår i rättsfallet i aktuellt hänseende; nämligen krav på styrkt identitet, tillämpas även på ansökningar ingivna i Sverige på grund av familjebildning, arbete eller studier. Till detta kommer att ett giltigt pass i original som gäller för sökt tillståndstid måste uppvisas i beskrivna situationer innan tillstånd beviljas.

Av Schengenkonventionen (konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna) framgår att en kontroll av om en utlänning finns registrerad på en spärrlista i Schengens informationssystem (SIS) ska göras innan uppehållstillstånd beviljas. Underlåtenhet i detta hänseende är ett åsidosättande av Sveriges förpliktelser inom Schengensamarbetet och utgör ett så grovt handläggningsfel att t.o.m. ett beviljat tillstånd/bifall undanröjs. Denna förpliktelse kräver att man har klarlagt identiteten på berörd utlänning. I annat fall blir en sökning inte effektiv och då konventionsstridig i sig (se Migrationsöverdomstolens avgörande UM 5385-18 och MIG 2008:25).

Undantag från denna grundläggande princip om identitetsfastställelse medges i svensk rättstillämpning för personer som får uppehållstillstånd av skyddsskäl. Undantag kan också ges vid vissa familjeåterföreningar som har bakgrund i sådana skäl. Dessa undantag bygger i sin tur på andra konventionsåtaganden. Undantag kan även ges vid rent humanitära skäl som tunga sjukdomsfall, reell risk för självmord etc. (5 kap. 6 § utlänningslagen [2005:716]).

De för Sverige bindande EU-rättsliga bestämmelserna som det har redogjorts för gör att beviskravet styrkt identitet ska tillämpas även på aktuell ansökan. Det som framgår av bestämmelsen i 16 f § tillfälliga lagen står i strid med för Sverige bindande överordnade förpliktelser och ska därför inte tillämpas (11 kap. 14 § regeringsformen, RF). I målet är det fråga om uppehållstillstånd på grund av en avsikt att studera och inte om ovan beskrivna undantagssituationer.

EH har inte ens gjort sin identitet sannolik och han kan därför inte beviljas uppehållstillstånd med studier som grund.

EH överklagade domen och yrkade detsamma som i migrationsdomstolen. Han har senare under processen gett in en kopia på en passhandling enligt vilken han är född 2001.

Migrationsverket vidhöll de bedömningar som tidigare gjorts rörande EH:s behov av skydd och uppehålls- och arbetstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Migrationsverket ansåg dock att EH kunde beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 16 f § tillfälliga lagen. Migrationsverket förde fram i huvudsak följande. Migrationsverket har i remissförfarandet till aktuell bestämmelse påpekat att det finns flera tillämpningsproblem med lagförslaget. Bland annat har det påpekats att skyldigheten att bevilja uppehållstillstånd till en stor grupp personer som har oklar identitet medför problem vid vandels- och säkerhetsprövning och vid SIS-kontroll. Migrationsverket har emellertid inte funnit att bestämmelsen i 16 f § tillfälliga lagen skulle stå i strid med kodexen om Schengengränserna. Riksdagen och regeringen har gjort bedömningen att bestämmelsen inte strider mot Sveriges åtaganden enligt Schengensamarbetet (prop. 2017/18:252, s. 37 och 38). Det framgår av förarbetena att det är fråga om en undantagssituation och att lagstiftarens huvudsakliga syfte med den aktuella lagen är att utifrån humanitära överväganden bereda en utsatt grupp möjlighet att få stanna i Sverige (s. 30). Bestämmelsen utgör inte ett så stort avsteg från vad som gällt tidigare att det finns skäl att anta att den skulle stå i strid mot Sveriges åtaganden enligt Schengensamarbetet. Det sänkta beviskravet vad gäller EH:s identitet kan...