Case nº B 4885-17 of Högsta domstolen, July 05, 2018

Resolution Date:July 05, 2018
Issuing Organization:Högsta domstolen
SUMMARY

Rubricering i mål om misshandel. Även fråga om tillämpning av 34 kap. Brottsbalken.

 
FREE EXCERPT

REFERAT

Uddevalla tingsrätt

Allmän åklagare väckte vid Uddevalla tingsrätt åtal mot N.L. och R.W. för grov misshandel enligt följande gärningsbeskrivning.

R.W. och N.L. har tillsammans och i samförstånd misshandlat F.S. genom att kasta in ett antänt pyrotekniskt föremål i form av en smällare genom brevinkastet till F.S:s lägenhet när F.S. befann sig på andra sidan ytterdörren. Smällaren exploderade en kort tid efter det att den kastats in genom brevinkastet inne i F.S:s lägenhet och då F.S. höll den i handen. Det hände den 2 januari 2017 på Walkeskroken 5 d, Uddevalla, Uddevalla kommun. F.S. fick förutom smärta även flera allvarliga skador på sin högra hand i form av bl.a. sönderslitning av högra tummens yttre del, mjukdelsskador, nagelskador, frakturer, sårskador, sen- och ligamentsskador samt även skada på den vänstra trumhinnan i form av hål i trumhinnan samt en lindrig hörselnedsättning. Explosionen har även orsakat skador på brevinkast och dörr uppgående till 3 100 kr.

Brottet bör bedömas som grovt eftersom R.W. och N.L. visade särskild hänsynslöshet och råhet genom att kasta ned ett antänt pyrotekniskt föremål samt också orsakade F.S. svår kroppsskada som till viss del kommer att vara bestående.

R.W. och N.L. begick gärningen med uppsåt.

I andra hand yrkade åklagaren ansvar för olaga hot, grovt brott, och vållande till kroppsskada, grovt brott.

F.S. biträdde åtalet och yrkade skadestånd av N.L. och R.W. solidariskt med 50 000 kr, avseende kränkning, jämte ränta.

Bostadsstiftelsen Uddevallahem yrkade skadestånd med 3 100 kr för reparation av skadad dörr och brevinkast.

N.L. och R.W. förnekade brott.

Tingsrätten (ordförande rådmannen Catrin Ångman) meddelade dom den 3 mars 2017.

I domen antecknades inledningsvis som ostridigt bl.a. att N.L. och R.W. var samboende sedan cirka ett halvår, att R.W. och F.S. tidigare hade varit ett par under tre år samt att F.S. dagen för den åtalade händelsen via sms hade skickat en sexuell invit till R.W., som hade avvisat den.

F.S. uppgav vid målsägandeförhör följande. På kvällen dök plötsligt R.W. upp utanför hennes dörr och ville komma in. Hon upplevde att han betedde sig underligt bland annat genom att han stod med ryggen till dörrens tittöga. Eftersom det hela kändes skumt släppte hon inte in honom utan de pratade genom dörren med varandra. R.W:s besök utanför dörren varade i cirka fem minuter varefter hon iakttog honom genom dörrens tittöga när han gick nerför trappan. Hon ringde upp C.S. i samband därmed och hon tittade också ut genom köksfönstret och trodde att hon såg honom kliva in i en bil som var placerad på relativt stort avstånd från hennes fönster. När hon därefter tittade ut genom dörrens titthål igen såg hon R.W. återvända uppför trappan nu i sällskap med ytterligare en person som hukade sig och gömde sig bakom hissen. Hon hörde R.W. säga "jag vet att hon är hemma" varefter han och den andra personen ställde sig på var sin sida om dörren. Hon såg då tydligt N.L:s ansikte. Hon såg också att det var R.W. Hon var oerhört rädd och höll i låsvredet eftersom hon trodde att de tänkte bryta sig in och göra henne illa. Hon skrek åt dem att gå därifrån varefter de släppte ner något i brevlådan. Hon trodde att det pyrande föremålet kunde vara någon farlig gas. Eftersom R.W. och N.L. befann sig på andra sidan dörren vågade hon inte öppna den och tog därför upp det inkastade föremålet och försökte få ut det genom brevinkastet. Föremålet briserade i hennes hand som fanns i brevinkastet. Under hela händelseförloppet hade hon telefonkontakt med C.S. Explosionen orsakade en fruktansvärd smärta och det ringde i öronen. Brandlarmet gick igång och när hon såg att R.W. och N.L. sprang från platsen öppnade hon dörren och grannarna kom till undsättning. Hon var i chock och hörde inte vad folk runt henne sa. Ambulans tillkallades och hon blev förd till Sahlgrenska där hon opererades i handen. Handen är inte återställd och hennes trumhinna skadades. Hon har också orsakats en permanent hörselnedsättning. Efter händelsen har hon haft mycket smärta och hon har också mått psykiskt mycket dåligt, med sömnproblem, panikångest och mörkerrädsla. Hon är säker på att det var R.W. och N.L. som var på plats och släppte ner smällaren i brevinkastet.

DOMSKÄL

Tingsrätten anförde att F.S. hade gjort ett trovärdigt intryck på tingsrätten och att hennes redogörelse hade fått ett mycket starkt stöd av de uppgifter som C.S. hade lämnat vid vittnesförhör. Vid en samlad bedömning fann tingsrätten att F.S:s uppgifter tillsammans med den övriga utredningen var tillräckliga för att motbevisa de tilltalades uppgifter och att det var styrkt att det var R.W. som tillsammans med N.L. hade stått utanför F.S:s bostad den aktuella kvällen och släppt ner smällaren i brevinkastet.

Enligt tingsrätten var det genom utredningen klarlagt att den smällare som hade kastats in hos F.S. var av samma slag som en smällare som hade återfunnits i N.L:s jackficka, en s.k. Dum Bum. Härom anförde tingsrätten vidare. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har i sitt utlåtande om den beslagtagna smällaren, den s.k. Dum Bumen, angett att den är ett knallskott tillverkat i Kina och är kategoriserad F3 enligt EUdirektiv 2013/29/EU. Nämnda kategori är fyrverkeri med medelhög skadepotential som endast är avsett för användning utomhus på öppna områden. Tillverkaren har angett ett säkerhetsavstånd utomhus om 25 meter. Myndigheten har vidare konstaterat att om pjäsen innesluts eller avfyras inomhus uppkommer stor risk för person- och egendomsskador. Av utlåtandet framgår också att om det är en s.k. Dum Bum som släppts in i lägenheten har de skador som uppkommit varit förväntade och att en allvarlig hörselskada i det närmaste varit oundviklig för en person som befinner sig mindre än en meter från explosionen.

Härefter anförde tingsrätten.

Har R.W. och N.L. haft uppsåt i förhållande till den skada som orsakats F.S.? När det gäller frågan om N.L:s och R.W:s uppsåt anser tingsrätten att utredningen inte ger stöd för att de tilltalade hade direkt uppsåt att orsaka F.S. de allvarliga skador som hon ådragit sig även om det får anses uppenbart att de kom till platsen i avsikt att skada eller i vart fall skrämma F.S.

Frågan är då om det förelåg ett likgiltighetsuppsåt, dvs. om det är visat att N.L. och R.W. dels insåg att det förelåg en risk för att gärningen skulle medföra effekten att F.S. skulle åsamkas allvarliga skador, dels var likgiltig inför att effekten skulle förverkligas. Utgångspunkten för denna bedömning ska vara omständigheterna vid gärningen. Om gärningsmannen varit medveten om att det förelåg en mycket hög sannolikhet för att en viss effekt skulle inträda, anses likgiltighet ha förelegat redan på grund av detta. I övriga fall, då risken inte varit mycket hög men ändå avsevärd, kan omständigheter såsom hänsynslöst beteende eller upprörd sinnesstämning tala för att gärningsmannen varit likgiltig. Är risken enligt gärningsmannens uppfattning inte avsevärd anses uppsåt vanligtvis inte föreligga. När det gäller våldsbrott mot person, är ofta själva angreppssättet och den effekt som detta typiskt sett är ägnat att orsaka av avgörande betydelse för uppsåtsbedömningen. Har någon till exempel medvetet använt ett livsfarligt vapen mot en annan på ett sätt som typiskt sett är ägnat att förorsaka denne skada, talar som regel förhållandena starkt för att gärningsmannen också varit likgiltig för om offret skulle skadas.

Den smällare som använts har haft en sådan sprängkraft att inneslutning eller avfyrning inomhus har inneburit en stor risk för person- och egendomsskador även om F.S. inte hade plockat upp smällaren. Det får också anses allmänt veterligt att så kallade nyårssmällare orsakar allvarliga personskador varje år oftast genom olika typer av felaktiga handhavanden som till exempel genom att inte hålla tillräckligt säkerhetsavstånd eller genom att böja sig fram och titta på en fyrverkeripjäs. Att en antänd smällare av den storlek det var fråga om som dessutom briserar inomhus kan orsaka allvarliga skador måste R.W. och N.L. ha insett. Den omständigheten att F.S. stod vid dörren och ropade innebär också att R.W. och N.L. insåg att hon stod vid dörren. Att det därmed fanns en avsevärd risk för att hon på ett eller annat sätt skulle tillfogas en allvarlig kroppsskada av smällaren måste stått klart för N.L. och R.W. Det faktum att de trots dessa omständigheter släppte ner en antänd smällare visar att de i vilket fall var likgiltiga för om F.S. skulle tillfogas en allvarlig skada. De ska därför dömas för en uppsåtlig misshandel.

Hur ska gärningen bedömas?

När det gäller frågan om hur gärningen ska bedömas beaktar tingsrätten dels att misshandeln skett med antänt sprängämne som kastades in i en liten lägenhet. F.S. har också orsakats bestående skada och långvarig smärta. Gärningen har dessutom ägt rum i F.S:s hem, en plats där hon haft anledning att känna sig extra trygg. Mot denna bakgrund ska brottet på de av åklagaren angivna skälen rubriceras som grov misshandel enligt 3 kap. 6 § första stycket BrB.

Tingsrätten behandlade härefter andra åtalspunkter och kom fram till att R.W. skulle dömas för rattfylleri och för ringa narkotikabrott i två fall samt N.L. för ringa narkotikabrott i två fall.

När det gällde att bestämma påföljden fann tingsrätten att den grova misshandel som de tilltalade hade gjort sig skyldiga till var ett brott av sådan art och hade ett så högt straffvärde att någon annan påföljd än fängelse inte kunde komma i fråga. Vid straffmätningen beaktade tingsrätten den skada som orsakats, att brottet föregåtts av viss planering samt dessutom skett i målsägandens bostad där hon haft anledning att känna trygghet.

DOMSLUT

Tingsrätten dömde N.L. för grov misshandel enligt 3 kap. 6 § första stycket BrB och ringa narkotikabrott enligt 1 § första stycket 6 och 2 § narkotikastrafflagen (1968:64) samt R.W. för grov misshandel enligt 3 kap. 6 § första stycket BrB, rattfylleri enligt 4 § andra stycket trafikbrottslagen...

To continue reading

REQUEST YOUR TRIAL