Case nº Ö3278-16 of Supreme Court (Sweden), October 28, 2016

• Resolution Date: October 28, 2016
• Issuing Organization: Supreme Court (Sweden)

REFERAT

Svea hovrätt dömde den 22 december 2015 Y.H. för grov våldtäkt begången i september 2015. Hovrätten godtog Y.H:s uppgift att han var född i juli 1999. Vid påföljdsbestämningen utgick hovrätten från att Y.H. var 16 år då han begick brottet och tillämpade de bestämmelser i brottsbalken som tar hänsyn till den tilltalades ungdom, bl.a. 30 kap. 5 § första stycket. Enligt den bestämmelsen får den som har begått brott innan han eller hon har fyllt 18 år dömas till fängelse endast om det finns synnerliga skäl. Om domstolen anser att det finns sådana skäl, ska påföljden enligt 32 kap. 5 § första stycket i första hand bestämmas till sluten ungdomsvård. Hovrätten (och även tingsrätten) bestämde påföljden till sluten ungdomsvård i nio månader. Målsäganden tillerkändes skadestånd. Domen vann laga kraft.

Högsta domstolen

Riksåklagaren ansökte om resning till nackdel för Y.H. enligt 58 kap. 3 § första stycket 2 RB och yrkade att HD skulle undanröja såväl hovrättens som tingsrättens domar såvitt avsåg påföljd samt överlämna målet till tingsrätten för prövning av frågorna om påföljd och utvisning. Riksåklagaren åberopade ny utredning enligt vilken den dömde hette Y.E.K. och var född den 3 juli 1995.

Enligt riksåklagaren var det sannolikt att domstolarna, om uppgifterna hade lagts fram där, skulle ha utgått från att namnet Y.H. var ett alias och att personen i stället var Y.E.K., som var 20 år när brottet begicks. Hovrätten skulle då ha tillämpat en väsentligt strängare bestämmelse, nämligen 30 kap. 5 § andra stycket BrB, som anger att för brott som någon begått efter det att han eller hon fyllt 18 år men inte 21 år, får rätten döma till fängelse endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller annars finns särskilda skäl för det. Dessutom skulle bestämmelsen i 32 kap. 5 § inte ha varit tillämplig.

Målsäganden anslöt sig till riksåklagaren och yrkade att HD skulle bevilja resning till nackdel för Y.H.

Y.H. motsatte sig att resning beviljades.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Alexander Nilsson, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.

Skäl

Lagbestämmelser om resning till nackdel för en tidigare tilltalad på grund av nya omständigheter eller ny bevisning

1. Sedan en brottmålsdom vunnit laga kraft, får resning beviljas till nackdel för den tidigare tilltalade enligt reglerna i 58 kap. 3 § RB. Målet får resas om det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än ett år. Det krävs att sökanden åberopar någon omständighet eller något bevis som inte har lagts fram tidigare och att den tilltalade sannolikt skulle ha dömts för brottet eller att detta hänförts under en väsentligt strängare straffbestämmelse än den som tillämpats, om omständigheten eller beviset hade lagts fram i brottmålet. En resning förutsätter dessutom att sökanden gör sannolikt att han inte vid den rätt som har meddelat domen eller genom att överklaga domen hade kunnat åberopa omständigheten eller beviset eller att sökanden annars har haft en giltig ursäkt för att inte göra det. Ansökan om resning ska göras inom ett år från det att sökanden fick kännedom om det förhållande som ansökningen grundas på (58 kap. 4 §).

   De nya uppgifterna

2. Två dagar efter att Y.H. greps översände Interpol Stockholm Y.H:s fingeravtryck till bl.a. Interpol Rabat och begärde hjälp med att identifiera honom. När tingsrätten meddelade dom hade något svar från Interpol Rabat ännu inte inkommit. Inför huvudförhandlingen i hovrätten vände sig Interpol Stockholm till Interpols generalsekretariat för att få hjälp med att erhålla svar på den tidigare översända begäran. Något svar inkom emellertid inte under tiden hovrättsprocessen pågick. Hovrättens dom vann laga kraft den 19 januari 2016. Först därefter inkom svar från Interpol Rabat. Enligt Interpol Rabat motsvarar fingeravtrycken den marockanske medborgaren Y.E.K., född "07.03.1995" i Fes.

3. Med anledning av svaret från Interpol Rabat tog polisens internationella enhet kontakt med Tysklands sambandsman i Marocko för att få information om hur id-uppgifter tas fram och registreras i Marocko. Sambandsmannen har därefter, genom tyska ambassaden i Stockholm, överlämnat ett svar till den svenska polisen. Enligt sambandsmannen registreras alla marockanska medborgare som är födda i Marocko eller bor i landet. Registreringen avser namn, ålder och föräldrarnas namn. Fingeravtryck och fotografi lagras av alla marockanska medborgare som innehar ett pass eller ett nationellt id-kort. Eftersom innehav av pass eller ett nationellt id-kort är obligatoriskt för personer över 18 år innebär detta, enligt sambandsmannen, att nästan 90 procent av de marockanska medborgarna är registrerade och att deras personliga uppgifter därmed är kontrollerbara. Genom sambandsmannen har Interpol Rabat översänt ett fotografi som ska föreställa ansiktet på Y.E.K. till den svenska polisen. Sambandsmannen har därefter översänt vad som synes vara en större version av samma fotografi till den svenska polisen. Till detta fotografi har även fogats ID-kortuppgifter avseende Y.E.K.

   Förutsättningarna för resning till nackdel för Y.H.

4. Det åtalade brottet är av en sådan svårhetsgrad` att målet i och för sig kan resas. Som nya omständigheter och ny bevisning har riksåklagaren och målsäganden åberopat fotografiet samt uppgifterna från Interpol Rabat och den tyska sambandsmannen. Y.H. har invänt att de nya identitetsuppgifterna hade varit möjliga att få fram redan under rättegången, men att tillräckliga ansträngningar från åklagarens sida inte gjordes i det...