Case nº T5507-12 of Högsta domstolen, June 26, 2014

Resolution Date:June 26, 2014
Issuing Organization:Högsta domstolen
SUMMARY

Diskrimineringsersättning (I och II).

 
FREE EXCERPT

REFERAT

I

Solna tingsrätt

Diskrimineringsombudsmannen förde vid Solna tingsrätt den talan mot Veolia Transport Sverige AB som framgår av tingsrättens dom.

Tingsrätten (rådmännen Örjan Härneskog och Maria Edwardsson samt tingsnotarien Kajsa Wahrenby) anförde i dom den 2 oktober 2012 följande.

Bakgrund

Den 14 januari 2010 framförde busschaufför L.B., anställd i Veolia Transport Sverige AB (nedan Veolia), buss 12 från hållplatsen Stenby till sluthållplatsen Vipptorp i Eskilstuna kommun. Med på bussen var F.A.I. och F.J. De hade med sig sin son som låg i barnvagn och de satt vid platsen för barnvagnar. De var på väg till tågstationen, för att åka och hälsa på F.A.I:s släktingar i Örebro. F.J. satt närmast väggen med ena foten på elementet vilket gjorde att hennes knä var i jämnhöjd med en stoppknapp. Hon kan därför ha råkat komma åt stoppknappen med sitt ben. L.B. stannade bussen eftersom någon återkommande tryckte på stoppknappen och eftersom han fått problem med att stänga dörrarna. Han gick bakåt i bussen till F.A.I. och F.J. Parterna är oense om exakt vad som då utspelade sig.

Parterna är ense om att F.A.I. under bussresan blev utsatt för trakasserier som hade samband med hans etniska tillhörighet och religion av L.B. genom att L.B. sa till F.A.I. något i stil med att han kunde "åka hem till talibanland". Parterna är även överens om att då L.B. är anställd av Veolia ansvarar Veolia enligt 2 kap. 12 § andra stycket diskrimineringslagen (2008:567) för diskrimineringen. Veolia är därför skyldigt att utge diskrimineringsersättning till F.A.I.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är av uppfattningen att F.A.I. blev utsatt för ytterligare trakasserier och att även F.J. blev utsatt för trakasserier.

Efter händelsen har Veolia ostridigt vidtagit vissa åtgärder. I slutet av april månad 2010 blev Veolia genom affärschefen i Eskilstuna, A.K., informerat om den anmälan om diskriminering som F.A.I. och F.J. hade gjort till DO. Direkt efter mottagande av anmälan kontaktade A.K. och biträdande personaldirektör P.E. busschauffören L.B. för att utreda vad som hade hänt. L.B. informerades om att hans uppträdande var oacceptabelt och i direkt strid med Veolias värdegrund och bolagets diskrimineringspolicy. L.B. fick den 16 juni 2010 en skriftlig varning av arbetsgivaren. Vid samma tid bestämdes det också att L.B. skulle genomgå en särskild utbildning om kundbemötande, vilken han också gjorde våren 2011.

L.B:s agerande och anmälan om diskriminering föranledde Veolia att kalla bolagets samtliga chaufförer i Eskilstuna till ett flertal arbetsplatsmöten under 2011. Syftet med dessa möten var att framhålla vikten av ett gott bemötande av resenärer, vilket även inkluderar ett absolut förbud mot trakasserande eller diskriminerande behandling.

Det som hade skett föranledde även Veolias affärschef A.K. att ta direkt kontakt med F.A.I. för att per telefon be om ursäkt men även för att framföra en önskan om att få komma hem till den drabbade familjen för att överbringa blommor och ge en redogörelse för Veolias inställning till det inträffade.

Yrkanden och inställning

DO har yrkat att tingsrätten förpliktar Veolia att till var och en av F.A.I. och F.J. utge diskrimineringsersättning för kränkning med 100 000 kr. På beloppet har ränta enligt 6 § räntelagen yrkats från den 7 november 2011 (dag för delgivning av stämning) till dess betalning sker.

Veolia har medgett att betala diskrimineringsersättning till F.A.I. med 15 000 kr jämte ränta på det sätt som yrkats. Övriga yrkanden har bestritts. Sättet att beräkna ränta har dock vitsordats. För det fall tingsrätten skulle finna att även F.J. blivit utsatt för diskriminering har Veolia vitsordat ersättning om 15 000 kr som skälig i och för sig.

Grunder

DO

L.B., som är anställd av Veolia, har kränkt F.A.I:s och F.J:s värdighet genom att dels skrika, uttala sig nedsättande och göra en obscen gest mot dem, dels slå F.J. på knäet så att det gjorde ont. Detta utgör ett missgynnande av F.A.I. och F.J., som har samband med deras etniska tillhörighet och religion. Kränkningen måste utan vidare ha stått klar för L.B. Veolia har därigenom utsatt F.A.I. och F.J. för etniska trakasserier och har brutit mot diskrimineringsförbudet för den som tillhandahåller tjänster. Veolia ska därför förpliktas att betala diskrimineringsersättning till dem i enlighet med 5 kap. 1 § diskrimineringslagen. Det finns inte skäl att jämka diskrimineringsersättningen. Det yrkade beloppet är skäligt med hänsyn till att det är fråga om en allvarlig kränkning.

Veolia

Veolia medger att F.A.I. blivit utsatt för trakasserier och att Veolia är skyldigt att utge diskrimineringsersättning till honom. F.J. kan dock inte anses ha blivit utsatt för trakasserier eftersom hon inte förstod svenska och eftersom L.B. riktade sig till F.A.I. med sitt uttalande. L.B. har inte slagit F.J. på benet, utan endast med en öppen hand föst bort hennes ben från stoppknappen för att förhindra att hon skulle fortsätta att komma åt den. Detta hade inget samband med F.J:s etniska tillhörighet.

Den begärda diskrimineringsersättningen om 100 000 kr är för hög. Kränkningen har till sin art och omfattning varit begränsad. F.A.I. har endast vid ett tillfälle blivit utsatt för en verbal kränkning.

Det finns skäl att jämka diskrimineringsersättningen med anledning av att Veolia har vidtagit rättelse och agerat snabbt och kraftfullt i syfte att förebygga att liknande händelser sker i framtiden. Veolia har inte försökt undandra sig sitt ansvar. Vidare har L.B. vid det aktuella tillfället haft nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande på grund av sinnesrörelse.

Vid en sammantagen bedömning av kränkningen och skälen för att jämka diskrimineringsersättningen är 15 000 kr ett skäligt belopp, vilket medges respektive vitsordas.

Utveckling av talan

DO

F.A.I. och F.J. kommer från Syrien. Vid tillfället bar F.J. slöja och F.A.I. skägg.

L.B. svor och skrek att någon tryckte på stoppknappen. Han gick bakåt i bussen och slog F.J. på knäet så att det gjorde ont. F.J. uppfattade L.B:s beteende som hotfullt och hon blev därför rädd och upprörd. Han sa till dem båda ungefär att "om ni inte kan tala svenska eller bo i Sverige så kan ni åka tillbaka till talibanerna" eller "talibanland". Vidare svor han åt dem och kallade dem för idioter. F.A.I. påpekade att han kan svenska och bad L.B. behandla dem med respekt och tillrättavisa dem på ett normalt sätt. L.B. sa då att "jag skiter i det", kallade F.A.I. för idiot igen och fortsatte att svära och vifta med armarna. Han gjorde också en obscen gest i backspegeln. F.A.I. översatte L.B:s uttalanden för F.J. F.J. förstod även vissa av orden på svenska, exempelvis ordet taliban.

F.A.I. och F.J. upplevde det som att alla passagerare i den fullsatta bussen tittade på dem och flera passagerare viskade och pekade åt deras håll under den fortsatta resan. L.B. uttalade sig nedsättande om F.A.I. och F.J. i ett sammanhang där han betedde sig hotfullt och våldsamt. F.A.I. och F.J. upplevde obehag av detta och kände sig kränkta och förnedrade. Detta ska enligt förarbetena till diskrimineringslagen beaktas som försvårande omständigheter vid bestämmandet av diskrimineringsersättningen.

Möjligheten till jämkning ska tillämpas restriktivt och jämkning bör inte förekomma annat än i rena undantagsfall. Vid allvarliga kränkningar kan jämkning komma ifråga endast i mycket särpräglade undantagssituationer. I målet är fråga om en allvarlig kränkning. Även om det är bra att Veolia tilldelat L.B. en varning och vidtagit andra åtgärder minskar dock inte den kränkning F.A.I. och F.J. utsatts för.

Veolia

Den aktuella dagen var vädret kallt och det var halt väglag. Redan från start stördes färden av återkommande stoppsignaler som fick stopplampan att tändas på bussens instrumentbräda, vilket i sin tur tvingade chauffören att för varje stopp öppna och stänga bussdörrarna trots att ingen skulle kliva av. L.B. var därför mycket stressad.

Vid ett stopp gick det inte att stänga bussdörrarna. L.B. gick därför bakåt i bussen för att försöka lösa problemet. Han såg då att F.J. hade sitt knä mot stoppknappen och han föste därför undan hennes knä med en öppen hand. L.B. hade inte någon diskriminerande avsikt och hade gjort likadant även om hon hade haft svensk härkomst. Även om DO skulle ha visat omständigheter som ger anledning att anta att diskriminering har förekommit har Veolia i vart fall vederlagt att dessa haft samband med etnisk tillhörighet. När L.B. föste undan F.J:s knä sa hennes make F.A.I. något som L.B. inte förstod. Detta provocerade fram en reaktion hos L.B. som svarade F.A.I.; "du kan åka hem till ditt talibanland" eller något liknande. Efter att ha fällt dessa ord gick han tillbaka till förarsätet och F.A.I. och F.J. fortsatte färden några hållplatser till. Efter den inledande ordväxlingen mellan F.A.I. och L.B. sa L.B. inte något mer. Inte heller gjorde L.B. några obscena gester gentemot F.A.I. och F.J.

Varken F.A.I. eller F.J. blev avvisad från bussen. L.B:s agerande har inte haft förnedrande eller skändliga inslag, inte varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla för liv och hälsa, inte riktat sig mot någon med särskilda svårigheter att värja sig och inte varit ägnat att väcka allmän uppmärksamhet. Dessa kriterier används för att bedöma allvarligheten i kränkningen.

Utredningen

DO har som bevisning åberopat partsförhör under sanningsförsäkran med F.J. och F.A.I.

F.J. har berättat i huvudsak följande. Hon kom till Sverige för ca fyra år sedan. Händelsen utspelade sig när hennes son var endast en månad gammal och det var första gången som hon åkte buss med barnvagnen. Hon var svag i kroppen efter graviditeten. Hon lade upp sitt ben på elementet i bussen eftersom det var mycket kallt ute. Chauffören stannade plötsligt bussen och kom gåendes bakåt i den. Han gick sedan och satte sig igen men kom kort efteråt tillbaka, varvid han slog till hennes knä utan att säga något först. Hon blev då förvånad och rädd. Han började sedan tala högljutt på...

To continue reading

REQUEST YOUR TRIAL