Case nº UM2189-17 of Migrationsöverdomstolen, April 25, 2018

President1
Resolution DateApril 25, 2018
Issuing OrganizationMigrationsöverdomstolen

REFERAT

ZA ansökte om asyl i Sverige i september 2015. Som grund för sin ansökan åberopade hon i huvudsak följande. Hon reste ut ur Syrien legalt 2015 till Libanon och sedan Turkiet. Hennes barn bor i Saudiarabien tillsammans med sin far, som hon är skild ifrån. Hon söker skydd i Sverige på grund av tillståndet i Syrien. Hon har inte varit med om något personligen och har inte någon personlig hotbild mot sig. Vid ett återvändande vet hon inte om hon riskerar något särskilt, men det finns inte någon trygghet i Syrien. I Syrien bodde hon i området Jaramana som är en förort till Damaskus. Regimen styrde området. I och med konflikten fanns det inte längre säkerhet och hyran blev allt dyrare. Det gick inte att röra sig fritt utan man behövde ha med sig id-kort och det fanns vägspärrar i varje kvarter. Hon vet inte varför det var så, men kanske var det på grund av att det fanns folk från olika religiösa grenar i området hon bodde i.

Migrationsverket beslutade den 10 augusti 2016 att bevilja ZA ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och alternativ skyddsstatusförklaring, men att avslå hennes ansökan om flyktingstatusförklaring med i huvudsak följande motivering. ZA har utifrån lämnade handlingar styrkt sin identitet. Hon har genom muntliga uppgifter gjort sin hemvist sannolik. Hennes åberopade skäl kommer därmed prövas mot rådande förhållanden i Syrien. ZA har inte blivit utsatt för något personligen och har inte heller någon personlig hotbild mot sig. Hennes åberopade skyddsskäl grundar sig på den allmänna situationen i Syrien. Det finns därmed inte någon individuell och konkret hotbild mot henne som gör att hon skulle riskera att utsättas för flyktinggrundande förföljelse. Hon kan därför inte få flyktingstatusförklaring. Den rådande situationen i Syrien är för närvarande i generell mening extremt allvarlig och det våld konflikten för med sig är så allvarligt och urskillningslöst att det finns grundad anledning att anta att en civilperson bara genom att vistas där löper risk att dödas eller allvarligt skadas. Mot bakgrund av det allmänna säkerhetsläget är ZA alternativt skyddsbehövande.

ZA överklagade Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen och yrkade att hon skulle beviljas flyktingstatus och permanent uppehållstillstånd. Till stöd för sin talan anförde hon i huvudsak följande. Hon kommer från en förort till Damaskus som blivit förstörd av kriget. Området är idag kontrollerat av shiagrupper och hon är sunnimuslim. Det är riskfyllt för henne att bo i området.

Förvaltningsrätten i Göteborg, migrationsdomstolen (2017-01-25, ordförande Déhn och tre nämndemän), beslutade att inte pröva ZA:s yrkande om permanent uppehållstillstånd men att bevilja henne flyktingstatusförklaring med i huvudsak följande motivering. Av landrapporteringen i målet framgår att det inte krävs mycket för att en person ska tillskrivas en politisk uppfattning i Syrien och därigenom ses som motståndare till någon av de stridande parterna i landet. Det kan räcka med att personen kommer från ett visst område eller tillhör en viss religiös inriktning. Även omständigheten att personen har varit utomlands och sökt asyl kan vara tillräckligt för att denna ska riskera flyktinggrundande behandling vid hemkomsten. ZA har uppgett att hon inte har drabbats av något våld eller har någon känd hotbild mot sig i Syrien. Trots det anser migrationsdomstolen, med hänsyn till den situation som enligt angiven landinformation råder i Syrien och ZA:s personliga förhållanden i övrigt, att det finns en risk att hon kommer att drabbas av flyktinggrundade behandling om hon återvänder till hemlandet. Det finns inte något relevant och rimligt alternativ för flykt inom landet och det har inte heller framkommit något i målet som ger anledning att anta att ZA är utesluten från att anses som flykting.

Migrationsverket överklagade domen och yrkade att Migrationsöverdomstolen skulle fastställa verkets beslut och anförde i huvudsak följande. Inom asylrätten är det en grundläggande princip att det är den asylsökande som ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt. Även om en person tillhör en viss riskgrupp måste det göras en individuell prövning av åberopade skyddsskäl i det enskilda fallet. Landinformationen ger inte på ett entydigt sätt stöd för att samtliga personer som lämnat Syrien och kommer från ett visst område, tillhör en viss religiös inriktning eller varit utomlands och sökt asyl ska beviljas flyktingstatusförklaring.

Intensiteten i stridigheter och våld varierar i olika delar av Syrien vid olika tidpunkter. Risken att utsättas för våld med anledning av grupptillhörighet ökar beroende på våldets intensitet, stridande aktörer och vilken eller vilka grupper som har territoriell kontroll över ett visst område. En sökandes utsatthet på grund av religion eller etnicitet kan således se olika ut beroende på den sökandes hemvist.

Enbart den omständigheten att ZA är sunnimuslim medför inte att hon är flykting. Hon har inte heller råkat ut för något på grund av sin religionstillhörighet.

ZA gör nu gällande att hon på grund av att det av hennes id-kort framkommer att hon enligt syrisk folkbokföring är hemmahörande i staden Hama riskerar att tillskrivas en politisk uppfattning. Hama har sedan 2011 kontrollerats av den syriska regimen. Det har inte heller framkommit annat än att hon levt och arbetat i Damaskus utan att utsättas för något med anledning av vad som framkommer i hennes id-kort. Hon har vid flera tillfällen lämnat landet för att sedan återvända. Hon har också rest ut ur landet legalt.

Tillgänglig landinformation ger inte stöd för att kvinnor utan manligt nätverk i Syrien generellt skulle vara särskilt utsatta. Det finns oklarheter om ZA:s familjebild och övrigt kontaktnät. Oaktat detta har hon även efter skilsmässan från maken levt och verkat i Damaskus under en inte helt obetydlig tid.

ZA ansåg att överklagandet skulle avslås och anförde i huvudsak följande. Under hela asylutredningen har Migrationsverket ställt sammanlagt tre frågor som direkt berör hennes behov av skydd. Detta är synnerligen problematiskt ur rättssäkerhetsaspekt eftersom hon svårligen har kunnat tillvarata sina intressen utan hjälp från ett offentligt biträde eller en adekvat utförd utredning. Det kan särskilt noteras att hennes religiösa tillhörighet inte har utretts av Migrationsverket.

Av landinformationen står det klart att den syriska regimen tillskriver den sunnimuslimska befolkningen en politisk uppfattning enbart på grund av dess religiösa tillhörighet. Det står också klart att regimen utsätter den sunnimuslimska befolkningen för sådan behandling som kan likställas med förföljelse.

När hon flydde från Syrien hade hon sin hemvist i ett område som kontrolleras av den syriska regimen. Av hennes id-kort framgår emellertid att hennes hemvist enligt den syriska folkbokföringen är i Hama, som under början av inbördeskriget var platsen för en av de största demonstrationerna mot president al-Assad. Oaktat att Hama nu är under regeringens kontroll måste det anses finnas en konkret risk för att hon på grund av att hon är folkbokförd i Hama kan komma att tillskrivas en politisk uppfattning av den syriska regimen vid ett återvändande. Att staden kontrollerades av oppositionen endast under en kortare tid torde sakna betydelse.

Kvinnor i Syrien utgör en särskild riskgrupp. I egenskap av ensam kvinna utan manligt nätverk skulle hon riskera att utsättas för förföljelse vid ett återvändande. Hon hyser...

To continue reading

Request your trial

VLEX uses login cookies to provide you with a better browsing experience. If you click on 'Accept' or continue browsing this site we consider that you accept our cookie policy. ACCEPT