Case nº B2232-11 of Högsta domstolen, March 28, 2014

Resolution Date:March 28, 2014
Issuing Organization:Högsta domstolen
SUMMARY

Företagsbot (I-IV).

 
FREE EXCERPT

REFERAT

I

Hudiksvalls tingsrätt

Allmän åklagare väckte vid Hudiksvalls tingsrätt talan om företagsbot mot Sten Olofssons Åkeri AB enligt följande.

Yrkande. För nedan angivna brott begånget i företagets näringsverksamhet yrkas att Sten Olofssons Åkeri AB åläggs företagsbot på 400 000 kr.

Grund. Företaget har inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten.

Arbetsmiljöbrott med vållande till kroppsskada. Den 15 september 2008 skadades arbetstagaren L.Ö., anställd av Sten Olofssons Åkeri AB, i samband med rengöring av en cistern inne på Vallviks Bruk, Söderhamns kommun. L.Ö. ådrog sig allvarliga frätskador på underben och fötter.

Personal vid Sten Olofssons Åkeri AB har av oaktsamhet orsakat L.Ö. allvarliga kroppsskador enligt ovan genom att de uppsåtligen eller av oaktsamhet har åsidosatt vad som i enlighet med arbetsmiljölagen har ålegat dem till förebyggande av ohälsa eller olycksfall.

I det aktuella fallet har inte Sten Olofssons Åkeri AB vidtagit alla de åtgärder som behövts för att förebygga att arbetstagarna utsätts för ohälsa eller olycksfall. Man har inte heller tillräckligt undersökt riskerna med verksamheten och därmed inte heller vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att förebygga dessa risker. Man har inte tillräckligt upplyst om och gett arbetstagarna god kännedom om riskerna med arbetet och inte förvissat sig om att arbetstagarna har vetat vad de ska iaktta för att undgå riskerna i arbetet och man har inte gett tillräckliga instruktioner om arbetet inne i en cistern med farliga ämnen i.

Sten Olofsson Åkeri AB har brustit avseende kunskaper om riskerna som funnits med det aktuella rengöringsarbetet. Trots att man arbetat med rengöring av cisterner innehållande bland annat lut, ett starkt frätande ämne, har man saknat rutiner för att bedöma arbetets farlighet och har inte gjort en riskbedömning enligt bestämmelserna om kemiska arbetsmiljörisker. Det har även saknats tydliga och skriftliga instruktioner om hur rengöringsarbetet av aktuell cistern skulle ha genomförts och vilken skyddsutrustning som skulle ha behövts.

Om Sten Olofssons Åkeri AB följt arbetsmiljölagens krav och L.Ö. hade erhållit tillräcklig skyddsutrustning och om han erhållit tillräcklig information om hur han skulle få bort frätande lut från kroppen hade med största sannolikhet inte L.Ö. skadats.

Tingsrätten (ordförande lagmannen Christer Forsberg) anförde i dom den 14 oktober 2010 följande.

Domskäl

Sten Olofssons Åkeri AB har vidgått att de faktiska omständigheterna varit sådana som anges i gärningsbeskrivningen och medgivit att utge företagsbot men invänt att företagsboten ska bestämmas till ett väsentligt lägre belopp än det som åklagaren yrkat.

Av utredningen har till en början framkommit bl.a. följande. Sten Olofssons Åkeri AB är ett åkeriföretag som under 2008 hade en omsättning på ca 20 miljoner kr och som då hade i vart fall 14 anställda. S.O. utgjorde styrelsen i bolaget och var firmatecknare i bolaget. Vid det med åtalet avsedda tillfället hade Sten Olofssons Åkeri AB åtagit sig uppdraget att rengöra tre stora cisterner från s.k. mesa som innehåller svaglut och som är ett frätande ämne. Arbetet utfördes genom att man inledningsvis genom en manlucka sög ut mesan, som ser ut som blålera, till en lastbil, som fraktade bort mesan. I slutskedet av arbetet måste man emellertid ta sig in i silon via manluckan, som är 45x45 cm och belägen en meter ovanför markytan, och vattenbegjuta väggarna så att mesan på väggarna lossnade och kunde sugas ut.

L.Ö., som är kock till yrket men även har lastbilskörkort, anställdes av Sten Olofssons Åkeri AB dagarna innan händelsen. Han och J.W., som hade anställts av Sten Olofssons Åkeri AB ungefär en vecka innan händelsen, samt A.P., som hade varit anställd av Sten Olofssons Åkeri AB sedan juni 2008, fick i uppgift att tömma en cistern. Dessa tre träffades på åkeriet och åkte tillsammans i personbil till Vallvik för att utföra arbetet. Två av cisternerna var redan tömda när de började sitt arbetspass på kvällen den 15 september 2008. L.Ö., J.W. och A.P. avlöste ett arbetslag i vilket bl.a. R.A. ingick. Efter att utifrån ha sugit ut och tömt några lass mesa från cisternen gick L.Ö. och J.W. in i cisternen via manluckan för att slutföra arbetet. De var iklädda tygoveraller, handskar och gummistövlar. J.W. tog sig ganska snart ut igen efter att han hade fått lite mesa innanför ena stöveln och det hade börjat svida och göra ont. L.Ö. blev kvar inne i cisternen och fortsatte arbetet. I samband med att han begöt väggarna med vatten rasade det ner mesa i sådan mängd att han kom att ha mesa upp till midjan och mesa rann in i stövlarna. När det började smärta på benen tog hans sig ut och duschade av sig i en barack. L.Ö. blev sedan förd till sjukhuset i Gävle och därifrån till Brännskadeenheten, Plastikkirurgiska kliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala där benen opererades och hud transplanterades på benen.

I det åberopade rättsintyget, som grundas på en sammanfattning av L.Ö:s patientjournal, uttalas under rubriken utlåtande bl.a. följande.

Tecken på färsk kemisk brännskada på underbenen bilateralt, motsvarande 14 % av hudytan och bedöms som djupa dermala skador.

Vidare uttalas under rubriken skadans uppkomstsätt följande.

"Undersökningsfynden talar starkt för att skadorna orsakats av kemisk brännskadereaktion av lut, att skadornas utseende är förenligt med det uppgivna händelseförloppet."

Enligt L.Ö. vårdades han på Akademiska sjukhuset i två-tre veckor och därefter på Hudiksvalls sjukhus i ungefär två veckor. Beträffande kvarstående besvär har han uppgivit att han på grund av skadorna blivit känslig för värme och kyla men att skadorna är läkta.

S.O. har uppgivit i huvudsak följande. Han har ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet i Sten Olofssons Åkeri AB. Det har funnits muntliga instruktioner om att den som körde bilen skulle vara arbetsledare och hur arbetet skulle utföras. Det fanns även vissa skriftliga instruktioner i bilarna om bl.a. vad som skulle göras om något hände. Vid det aktuella tillfället var det A.P., som körde bilen, som skulle vara arbetsledare. A.P. hade varit med om liknande arbeten i Iggesund. Det här var det första arbetet som A.P. skulle göra i Vallvik. Bolaget hade inte tidigare haft uppdrag att tömma dessa cisterner. Någon skriftlig riskbedömning för arbetet hade bolaget inte gjort. Det fanns nog en del instruktioner, som Vallvik hade upprättat för eget bruk, i barackerna på platsen. Han hade lämnat muntliga instruktioner till R.A. om att cisternerna skulle rengöras. Även A.P. fick nog liknande instruktioner. Avsikten var att dessa två skulle talas vid med varandra när de bytte arbetspass. Man skulle inte gå in i cisternerna innan "stövelskaften räckte till." Regnställ skickades med. Han träffade inte L.Ö. A.P. och J.W. hade emellertid blivit tillsagda att de skulle använda skyddsutrustning. - Numera finns genomgripande skriftliga instruktioner i bolaget godkända av Arbetsmiljöverket för olika farliga arbeten, bl.a. för cisternrengöring.

L.Ö., J.W. och A.P. har beträffande vad de kände till om riskerna med arbetet m.m. uppgivit följande.

L.Ö: Såvitt han minns talade S.O:s sekreterare om att han skulle få instruktioner för hur arbetet skulle utföras på platsen. Sekreteraren sade också att de skulle använda bomullsoverall, gummistövlar och handskar. Det enda han visste om arbetet var att en cistern skulle göras ren. När han, J.W. och A.P. kom till Vallviks bruk träffade de R.A. De fick veta att arbetet hade varit "skitigt." Några instruktioner om hur arbetet skulle utföras fick de inte mer än att de fick besked om att de nog skulle kunna gå in i cisternen vid midnatt efter att de hade sugit undan framför manluckan. Han frågade J.W. och A.P. om det fanns några instruktioner och fick till svar att de tidigare inte hade utfört något liknande arbete. Han frågade även dem vad det var som skulle saneras och fick till svar att det kunde vara farligt och svida om man fick ämnet i ögonen. När de hade sugit ut en del av massorna i cisternen visste varken J.W. eller A.P. egentligen hur de skulle gå vidare med arbetet.

A.P. sade emellertid att A.P. inte skulle gå in i cisternen. Eftersom han hade arbetat på pappersbruk tidigare hade han erfarenhet av att ta sig in genom trånga utrymmen och att arbeta i varma miljöer. Han åtog sig därför att ta det första passet inne i cisternen. Han hade tidigare gått vissa säkerhetsutbildningar och visste att information skulle ges vid hantering av farligt gods. Eftersom ingen hade talat om att ämnet var farligt och inga instruktioner hade getts misstänkte han inte att ämnet var farligt. Några skyddskläder såg han inte till. Han och J.W. kröp in i cisternen. De hade med utrustning för vattenbegjutning och en lampa. Bilen åkte och tömde och J.W. gick ut ur cisternen. J.W. skrek till honom att han var "skitig" och att han skulle komma ut. Han ville emellertid göra sitt arbete och stannade kvar och fortsatte suga när bilen kom tillbaka. Kanterna i cisternen "satte sig" och nivån steg så att han kom att ha mesa upp till midjan. Han fick även ämnet i ögonen. Att det var svaglut i cisternen fick han veta först när han duschade av sig i baracken.

- - -

Tingsrätten gör följande bedömning.

Genom den av åklagaren åberopade utredningen och som också medgivits av Sten Olofssons Åkeri AB är utrett, att Sten Olofssons Åkeri AB inte följt arbetsmiljölagens krav och även i övrigt brustit i de avseenden som anges i gärningsbeskrivningen, innebärande bl.a. att erforderliga riskbedömningar inte har gjorts, att det har saknats tydliga och skriftliga instruktioner om hur arbetet skulle utföras och vilken skyddsutrustning som skulle användas. Den slutsatsen kan inte dras att personal vid Sten Olofssons Åkeri AB uppsåtligen åsidosatt vad som enligt arbetsmiljölagen har ålegat dem till förebyggande av ohälsa eller olycksfall men väl att åsidosättandet skett av oaktsamhet.

Klart är att L.Ö. vid det med åtalet avsedda tillfället...

To continue reading

REQUEST YOUR TRIAL