Case nº UM2504-13 of Migrationsöverdomstolen, March 17, 2014

President:1
Resolution Date:March 17, 2014
Issuing Organization:Migrationsöverdomstolen
SUMMARY

När föräldrar, på grund av ett barns situation i hemlandet, beslutat att skicka iväg barnet till Sverige för att bo tillsammans med släktingar har det särskilda beroendeförhållandet mellan familjemedlemmarna som funnits i hemlandet brutits. Familjen kan därför inte beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen. Det har inte heller ansetts finnas synnerliga... (see full summary)

 
FREE EXCERPT

REFERAT

Migrationsverket beviljade den 1 december 2011 A permanent uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen (2005:716), efter att han ansökt om asyl till följd av en hotbild i hemlandet. Av beslutet framgår att A inte gjort sannolikt att det vid ett återvändande finns en individuell hotbild mot honom, varför han inte var att anse som flykting eller skyddsbehövande. Beslutet att bevilja honom uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter motiverades med stöd av Migrationsverkets rättsliga ställningstagande, RCI 05/2010. I ställningstagandet uttalas bl.a. att det med hänsyn till det instabila säkerhetsläget och den synnerligen dåliga humanitära situationen på Gazaremsan - särskilt rörande barn - för närvarande får anses stötande att ur ett humanitärt perspektiv återsända barn dit, varför det torde finnas goda förutsättningar att i asylärenden som rör barn efter en sammantagen bedömning bevilja uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen.

Den 24 februari 2012 ansökte A:s föräldrar B och C samt deras barn D och E (nedan familjen) om uppehålls- och arbetstillstånd på grund av anknytning till sonen respektive brodern. Migrationsverket beslutade den 31 augusti 2012 att avslå ansökningarna. Som skäl för besluten anförde verket i huvudsak följande. Eftersom A bodde tillsammans med familjen fram till oktober 2011 då han reste till Sverige får det särskilda beroendeförhållandet mellan honom och hans familj anses ha funnits fram till 2011, men ha brutits då han kom till Sverige. Även om ett särskilt beroendeförhållande skulle anses finnas har en förälder inte en ovillkorlig rätt att erhålla uppehållstillstånd på grund av anknytning till barnet. Av förarbetsuttalanden framgår att barnet ska återförenas med föräldrarna och inte tvärtom. Därmed saknas förutsättningar för att bevilja uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen. Vad avser familjens situation i hemlandet bor de tillsammans i en bostad och maken arbetar. Det har inte framkommit sådana omständigheter som gör att den sociala eller humanitära situationen i Gaza framstår som särskilt utsatt. A bor hos sin farbror i Sverige. Han går i skolan och lever under ordnade förhållanden. Omständigheten att A och övriga familjemedlemmar lever i olika länder och saknar varandra är visserligen ömmande men inte udda i utlänningslagens mening. A kan besöka familjen och återförening kan ske i hemlandet. Det föreligger därmed inte sådana synnerliga skäl för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas med stöd av 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen.

Familjen överklagade Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen och anförde bl.a. följande. Det är mindre än ett år sedan familjen bodde tillsammans i hemlandet. A har under hela vistelsen i Sverige haft kontinuerlig kontakt med familjen per telefon och e-post och levt i övertygelsen att familjen ska återförenas i Sverige. De utgör en kärnfamilj och relationen mellan en förälder och ett minderårigt barn är av en sådan karaktär att ett särskilt beroendeförhållande kan presumeras. Sonens psykiska hälsa, som akut försämrats efter beskedet om Migrationsverkets beslut, är även starkt kopplad till möjligheten till återförening. Ståndpunkten att familjeåterförening ska ske i hemlandet är inte förenlig med principen om barnets bästa. Det råder stora praktiska svårigheter att verkställa ett utvisningsbeslut till Gaza och de legala resvägarna är ytterst begränsade. Därtill anser Migrationsverket att det ur ett humanitärt perspektiv allmänt är stötande att återsända barn till Gaza.

Förvaltningsrätten i Göteborg, migrationsdomstolen (2013-03-15, ordförande Rittri och tre nämndemän), avslog överklagandet och anförde bl.a. följande. A:s föräldrar skickade honom till Sverige eftersom de upplevde en hotsituation mot honom på grund av en hedersrelaterad konflikt med grannarna. Detta förklarar till viss del deras val att sända sin son till Sverige. Av utredningen i målet framgår dock att flykten till Sverige var välplanerad och att A reste tillsammans med sin kusin för att sedan möta upp farbrodern i Sverige. Det särskilda beroendeförhållandet som funnits i hemlandet får därför anses brutet mot bakgrund av att föräldrarna frivilligt skickade sonen till Sverige för att bo tillsammans med släktingar. Det har inte gjorts sannolikt att det i dag finns ett sådant beroendeförhållande som gör att de svårligen kan leva åtskilda. I fråga om uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen anförde domstolen bl.a. följande. Det har inte framkommit omständigheter som gör att familjens situation i hemlandet framstår som särskilt utsatt och det är inte visat annat än att A har en fungerande situation i Sverige. Omständigheten att A bor i ett annat land än föräldrarna och syskonen är visserligen ömmande men inte udda i den bemärkelsen som avses i...

To continue reading

REQUEST YOUR TRIAL