Case nº B6659-13 of Svea hovrätt, June 19, 2014

• Resolution Date: June 19, 2014
• Issuing Organization: Svea hovrätt

REFERAT

Stockholms tingsrätt

Åklagaren åtalade S.M. för folkmord och folkrättsbrott, grovt brott, enligt följande gärningsbeskrivning.

S.M. har i prefekturen i Kibuye, i en ledande roll på lägre nivå, inom tidsperioden från den 6 april till den 30 juni 1994, i samverkan med andra, medverkat till mord, försök till mord, anstiftan av mord samt människorov mot en etnisk eller rasmässigt bestämd folkgrupp - tutsi - med avsikt att förgöra gruppen helt eller delvis. Sålunda har han medverkat i följande handlingar:

Massaker på Ruhiro och massakern vid Nyamishaba

Mellan den 12 och 16 april hade hundratals människor flytt upp på berget Ruhiro. De var obeväpnade och de flesta var tutsier. De sökte skydd mot angrepp från paramilitära grupper och andra. Under flera angrepp från paramilitära grupper och andra förövare dödades hundratals tutsier på berget och många flydde mot läroanstalten Nyamishaba där de sökte skydd mot angreppen. Sedan tutsier från Ruhiro och från andra håll samlats vid Nyamishaba samverkade hundratals militärer, gendarmer, poliser, paramilitära grupper och civilpersoner den 15 eller 16 april i en gemensam attack och dödade flera hundra människor genom att skjuta dem och slå dem med tillhyggen. S.M. har medverkat i ett angrepp på Ruhiro och i den gemensamma attacken vid Nyamishaba.

På Ruhiro har S.M. sålunda, gemensamt och i samförstånd med andra, under en organiserad attack med flera grupper av förövare, uppsåtligen medverkat i att beröva och att försöka beröva många människor livet. Sålunda har de i samverkan dödat många människor genom att skjuta dem eller slå dem med tillhyggen och - med fara för brottets fullbordan - försökt beröva många människor livet. Under samma attack har deltagare i en grupp som S.M. ledde, i samförstånd med S.M., uppsåtligen berövat en äldre man och en äldre kvinna livet genom att slå dem med tillhyggen.

Vid Nyamishaba har S.M., gemensamt och i samförstånd med andra, under den organiserade attacken, uppsåtligen medverkat till att beröva flera hundra människor livet. Sålunda har de i samverkan dödat många människor genom att skjuta dem eller slå dem med tillhyggen. Under samma attack har S.M. personligen, med ett automatvapen, dels berövat, eller i vart fall - med fara för brottets fullbordan - försökt beröva ett okänt antal människor livet genom att skjuta in i en folksamling, dels berövat, eller i vart fall - med fara för brottets fullbordan - försökt beröva en man livet genom att skjuta honom i ryggen vid strandkanten till sjön Kivu.

Massakern vid Katolska kyrkan och Home St. Jean

Den 10 - 17 april 1994 samlades tusentals män, kvinnor och barn i och runt den Katolska kyrkan och hotellet Home St. Jean. De var obeväpnade och de flesta var tutsier. De hade sökt skydd mot angrepp från paramilitära grupper och andra. Många av de människor som sökte skydd blev anvisade eller beordrade till Katolska kyrkan och Home St. Jean av myndighetspersoner. Sedan de hade samlats i ett begränsat område kring kyrkan och hotellet - omringade av militärpoliser, poliser och paramilitärer och civilpersoner - fick de inte lämna platsen. Den 17 april gick flera hundra militärer, militärpoliser, poliser, paramilitärer och civilpersoner till en gemensam attack från flera håll och dödade de flesta människorna i området. Förövarna använde skjutvapen, granater, machetes, spjut, påkar och andra tillhyggen. Vid kyrkan använde förövarna brinnande bildäck och tårgas för att tvinga ut människor och döda dem. Människor som lyckades komma ifrån området tog sin tillflykt till sjön Kivu, där många drunknade eller dödades.

S.M. har gemensamt och i samförstånd med andra, under den organiserade attacken, uppsåtligen medverkat till att frihetsberöva tusentals människor med uppsåt att döda dem samt uppsåtligen medverkat till att beröva tusentals människor livet. Sålunda har de i samverkan, först bemäktigat sig och spärrat in människorna genom att inte låta dem lämna platsen, sedan berövat dem livet genom att skjuta dem, brisera handgranater intill dem eller slå dem med tillhyggen. S.M. har under attacken personligen berövat, eller i vart fall - med fara för brottets fullbordan - försökt beröva många människor livet genom att skjuta in i folksamlingar med ett automatvapen.

Massakern vid Gatwaro stadion

Mellan den 13 och 18 april 1994 samlades efterhand flera tusen män, kvinnor och barn i Gatwaro stadion. De var obeväpnade och de flesta var tutsier. De hade sökt skydd mot angrepp från paramilitära grupper och andra. Många av de människor som sökte skydd blev anvisade till Gatwaro stadion av myndighetspersoner. Den 18 april, sedan de hade samlats i stadion - omringade av militärpoliser, poliser och paramilitärer - fick de inte lämna platsen. Flera hundra militärer, militärpoliser, poliser, paramilitärer och civilpersoner gick till en gemensam attack från flera håll mot människorna i stadion och dödade och skadade många svårt. Förövarna använde vid denna första attack främst skjutvapen och granater men även machetes, spjut, påkar och andra tillhyggen mot människor som försökte fly. Sedan militärpoliser och andra under natten den 18-19 april hindrat människor att lämna stadion fortsatte attacken på samma sätt den 19 april då människor som hade överlevt den 18 april - och inte lyckats fly - dödades.

S.M. har gemensamt och i samförstånd med andra, under den organiserade attacken den 18 april och under den organiserade attacken den 19 april, uppsåtligen medverkat till att frihetsberöva flera tusen människor med uppsåt att döda dem samt uppsåtligen medverkat till att beröva flera tusen människor livet. Sålunda har de i samverkan, först bemäktigat sig och spärrat in människorna genom att inte låta dem lämna stadion, sedan berövat dem livet genom att skjuta dem, brisera handgranater intill dem eller slå dem med tillhyggen. S.M. har under attacken den 18 april personligen berövat eller i vart fall - med fara för brottets fullbordan - försökt beröva många människor livet genom att skjuta in i folksamlingar på stadion med ett automatvapen och genom att brisera en handgranat bland människor på stadion och under attacken den 19 april personligen berövat eller i vart fall - med fara för brottets fullbordan - försökt beröva många människor livet genom att skjuta in i folksamlingar på stadion med ett automatvapen.

Massakern i Wagasirika

Efter massakern vid Gatwaro stadion vistades många tutsier på flykt i områden i och omkring Kibuye stad. Paramilitära grupper och andra patrullerade i dessa områden och letade efter flyende tutsier i avsikt att döda dem.

S.M. har inom tidsperioden mellan den 20 april och 30 juni, under sådan patrullering, på en väg inte långt från Guesthouse Kibuye i Wagasirika, gemensamt och i samförstånd med andra, uppsåtligen berövat åtta flyende tutsier - sju män och en kvinna - livet genom att de i samverkan skjutit människor i gruppen och slagit dem med tillhyggen eller stenar. S.M. har under attacken personligen berövat en av männen livet genom att upprepade gånger kasta och slå en sten eller cementklump i huvudet på honom.

Mordet vid Guesthouse Kibuye

Vid ett tillfälle i slutet av maj eller början av juni hade en man från folkgruppen tutsi, A.N., sökt skydd mot angrepp från paramilitära grupper och andra på en vind till en personalbostad till Guesthouse Kibuye i Wagasirika.

S.M. har vid detta tillfälle, gemensamt och i samförstånd med andra uppsåtligen berövat N. livet. Sålunda har de i samverkan, med uppsåt att döda N., dels tvingat ut honom från vinden genom att skjuta med automatvapen, brisera en handgranat utanför huset, kasta in tårgasgranater i huset och antända gummidäck i huset så att kraftig rökutveckling uppstått dels - sedan N. kommit ut ur huset - skadeskjutit honom och dödat honom genom att slå honom med tillhyggen.

Massakrer vid Bisesero

Inom tidsperioden från den 9 april till den 30 juni flydde flera tusen män, kvinnor och barn till bergsmassiven söder om Gitesi kommun inom Kibuye prefektur - här definierat som Bisesero. De flesta var tutsier och de sökte skydd mot angrepp från paramilitära grupper och andra från stora delar av prefekturen Kibuye och från andra prefekturer. Vid många tillfällen under den angivna perioden skedde attacker mot människor på flykt i Bisesero. Sammanlagt dödades flera tiotusentals civila människor under attackerna och många skadades. Förövare var militärer, militärpoliser, poliser, paramilitärer och civilpersoner. De använde skjutvapen, granater, machetes, spjut, klubbor och andra tillhyggen. Vid vissa attacker deltog enstaka grupper av förövare och vid vissa samordnade attacker deltog tusentals förövare samtidigt. Från tid till annan försökte de angripna människorna att försvara sig med stenar, käppar och andra primitiva vapen.

S.M. har, inom tidsperioden från den 13 april till den 30 juni, i Bwishyura sektor, medverkat i folkmordet genom att uppmana andra att delta i attacker mot tutsier och genom att organisera och ta ut grupper med hutuer - många unga - som transporterades till Bisesero i syfte att de skulle delta i dödandet av tutsier. Sålunda har han som ett led i folkmordet anstiftat mord samt främjat mord eller mordförsök.

S.M. har dessutom aktivt, vid flera tillfällen, inom tidsperioden från den 13 april till den 30 juni, vid attacker i Bisesero, bland annat vid Gitwa/Karongi vid minst två tillfällen den 13-26 april och vid Muyira och områden däromkring vid flera tillfällen - bland annat den 13-15 maj - gemensamt och i samförstånd med andra, uppsåtligen medverkat till att beröva många människor livet. Sålunda har de i samverkan, under sådana attacker dödat människor genom att skjuta dem eller slå dem med tillhyggen.

Vid minst en av attackerna vid Gitwa/Karongi och vid minst en av attackerna vid Muyira och området däromkring har S.M., personligen berövat eller i vart fall - med fara för brottets fullbordan - försökt beröva flera människor livet genom att skjuta mot människor med ett automatvapen.

Rekrytering av förövare

Inom tidsperioden från...