Case nº B11137-14 of Svea hovrätt, March 05, 2015

Resolution Date:March 05, 2015
Issuing Organization:Svea hovrätt
SUMMARY

Tilltalad har dömts för anstiftan av mord till livstids fängelse. I målet har bl.a. uppkommit frågor om medverkansansvar, om gärningsbeskrivningen varit tillräckligt konkretiserad samt om vilken inverkan på prövningen ett tidigare mot annan person ogillat mordåtal för samma gärning skulle få.

 
FREE EXCERPT

REFERAT

Södertörns tingsrätt

Åklagaren åtalade vid tingsrätten E.A. för anstiftan av, alternativt medhjälp eller stämpling till mord, enligt följande gärningsbeskrivning.

S.S. mördades den 24 juni 2010 i sin bostad på Eskilsvägen i Haninge av en okänd gärningsman.

E.A. har, ensam eller tillsammans och i samförstånd med annan, i juni 2010 eller någon tid dessförinnan, på olika platser i Stockholms län, förmått annan att ensam eller tillsammans och i samförstånd med annan utföra mordet, enligt vad som närmare specificeras nedan.

E.A. har därvid vid ett stort antal telefonsamtal och minst två fysiska sammanträffanden med annan diskuterat och/eller planerat mordet. Vidare har han i nära anslutning till mordet - direkt till mördaren eller via annan - överlämnat förlag eller vederlag och/eller instruktioner för mordet samt för genomförandet nödvändiga upplysningar om S.S:s bostadsadress och övriga förhållanden (anstiftan).

E.A. har i andra hand under angiven tid, på angivna platser, ensam eller tillsammans och i samförstånd med annan, främjat mordet av S.S. genom att; (i) informera den/de som varit delaktiga i mordet om S.S:s bostadsadress och övriga förhållanden, (ii) delta i planeringen av mordet med råd och dåd bl.a. genom att lämna instruktioner om genomförandet, (iii) stärka gärningsmannen/gärningsmännen i dennes/deras uppsåt genom att tillhandahålla förlag eller vederlag eller annat motiv för genomförandet av gärningen (medhjälp).

E.A. har i tredje hand under angiven tid, på angivna platser, i samråd med annan, beslutat att S.S. skall mördas (stämpling). Faran för att mordet skulle fullbordas har inte varit ringa.

Åklagaren yrkade också att E.A. skulle utvisas och förbjudas att återvända till Sverige.

E.A. förnekade brott och motsatte sig att bli utvisad ur landet.

Tingsrätten (rådmannen Fredrik Nydén samt nämndemännen Jan Malmenholt, Susanne Reich och Jackie Svensen) anförde i dom den 14 november 2014 bl.a. följande.

DOMSKÄL

Bakgrund

På morgonen, strax före kl. 09.00, den 24 juni 2010 ringde någon på dörren till S.S:s lägenhet. I lägenheten fanns förutom S.S. hennes barn E., N., D. och C. samt deras kompis R. Efter att S.S. öppnat dörren sköt en gärningsman henne med tre skott i huvudet. S.S. föll ner på golvet, varefter gärningsmannen slog henne i huvudet med pistolen upprepade gånger. S.S. dog inte omedelbart av sina skador. Efter att barnen ringt 112 kom polis- och ambulanspersonal till platsen. S.S. transporterades med ambulanshelikopter till sjukhus där hon avled senare samma dag. Att S.S. mördats på ett mycket brutalt sätt råder det inget tvivel om. Det är däremot oklart vem som mördade henne. Eftersom åklagaren i detta mål inte åtalat någon för själva mordet är det heller inte tingsrättens huvudsakliga uppgift att ta ställning till vem som utförde mordet. Tingsrätten ska i stället ta ställning till det gärningspåstående som åklagaren lagt fram för rätten och som innebär att han gör gällande att E.A. antingen hjälpt gärningsmannen att utföra brottet, bett gärningsmannen att utföra brottet eller på annat sätt bestämt att mordet skulle utföras.

Utredningen i målet

Vid huvudförhandlingen hölls förhör med E.A., E. (dotter till S.S.), M.S. (mor till S.S.), J.S. (syster till S.S.), E.S.H. (syster till S.S.) och H.G. (Beträffande H.G. gällde att han i ett tidigare mål hade åtalatas för att ha utfört mordet på S.S. men att han frikänts av Svea hovrätt.) Därutöver hölls förhör med ett stort antal vittnen.

Dessutom spelade tingsrätten upp videoinspelade förhör med S.S:s båda döttrar N. och D. När det gäller hennes dotter E., som hördes inför rätten, spelades även upp de två förhör som hållits med henne i nära anslutning till mordet. H.G. valde vid huvudförhandlingen i tingsrätten att utnyttja sin rätt att avstå från att svara på några av åklagarens frågor. De videoinspelade förhören som hölls med honom vid tingsrätten under den tidigare rättegången spelades därför upp på åklagarens begäran.

Åklagaren åberopade också en omfattande skriftlig bevisning. Stora delar av denna bevisning avsåg omständigheter som ingen av parterna i målet hade ifrågasatt. Tingsrätten har därför i domen bara redogjort för den skriftliga bevisningen i de delar där den är relevant för rättens bedömningar.

De hördas relation till S.S. och E.A.

E.A. och S.S. har tillsammans sonen C. som vid tidpunkten för mordet var 10 månader gammal. E. och N. är syskon. D. är deras halvsyster. Samtliga är barn till S.S.

M.S. är mor till S.S. medan J.S. och E.S.H. är S.S:s syskon. R.H. är E.S.H:s make. L.L. är barndomsvän till S.S. och M.H.D. är hennes kusin. M.M. var vid tidpunkten för mordet gift med T., som S.S. hade barn tillsammans med.

E.A. hyrde ett rum på Eskilsvägen av A.E.S. när han och hans fru första gången kom till Sverige i mars 2008. R.E.S. var vid tidpunkten gift med A.E.S. och bodde någon månad i samma lägenhet som E.A. Vid tidpunkten för mordet arbetade E.A. som städare i U.V:s firma. S.L. var arbetsledare på Filminstitutet där E.A. städade. Vad gäller E.A:s relation till M.H.L. och K.S.P. så har E.A. hyrt rum i deras bostäder. M.Z-P. har haft en vänskaplig eller sexuell relation till E.A. under perioden 2009 till 2011. I denna del har de haft olika uppfattning och tingsrätten återkommer till det senare i domen.

M.S. är socialsekreterare och hade till följd av sin tjänst kontakt med S.S. efter att denna anmält misstankar om att en av hennes döttrar utsatts för sexuella övergrepp. Slutligen kan nämnas att L.H. är E.A:s och M.Z-P:s tandläkare.

Åtalet och domen mot H.G.

Den 23 mars 2011 åtalades H.G. för mordet på S.S. I sin gärningsbeskrivning angav åklagaren följande.

H.G. har den 24 juni 2010 i S.S:s bostad på Eskilsvägen i Haninge kommun uppsåtligen berövat S.S. livet genom att avlossa tre skott med en pistol mot henne. Samtliga skott har träffat S.S:s huvud. H.G. har härefter tilldelat henne flera kraftiga slag mot huvudet med pistolen, vilket orsakat sårskador. S.S. har avlidit till följd av skottskadorna mot huvudet vilka orsakat skador på hjärnan.

Denna tingsrätt dömde H.G. för mord den 28 april 2011 och bestämde påföljden till fängelse på livstid. I domen konstaterade tingsrätten att H.G. själv medgett att han var i närheten av lägenheten när S.S. sköts. Han förnekade dock att det var han som sköt henne. I stället gjorde H.G. gällande att en annan person som han benämnde A. var den som sköt S.S. Enligt H.G. åkte de båda till S.S:s bostad i syfte att skjuta E.A. i benet eftersom denne var skyldig H.G. pengar. Tingsrätten ansåg dock att berättelsen var en efterhandskonstruktion och lämnade den utan avseende. I stället menade tingsrätten att den omständigheten att H.G. varit på plats, att hans fingeravtryck fanns på den kartong som mördaren hade med sig till lägenheten, att hans DNA fanns på insidan av den handske som mördaren hade på sig och som samma dag hittades i en soptunna cirka en kilometer från mordplatsen gjorde att det var bevisat att det var H.G. som sköt S.S.

H.G. överklagade domen till Svea hovrätt som den 16 augusti 2011 frikände honom. Hovrätten gjorde i stora delar samma bedömningar som tingsrätten men anförde därutöver följande.

Det är utrett att gärningsmannen bar en grönfärgad jacka och handskar. Troligen bar han även en mörk keps. Gärningsmannen kan givetvis även ha burit klädesplagg med andra färger än de som återfunnits efter mordet. Samtliga av de barn som iakttog gärningsmannen i lägenheten har uppgett att denne hade en hårfärg som beskrivs som blond, grå eller ljusgrå. Detta överensstämmer inte med H.G:s utseende eftersom han är mörkhårig. Barnen är de enda som har sett gärningsmannen vid gärningens utförande. De har i polisförhör i relativt nära anslutning till händelsen under ordnade och lugna former lämnat uppgifter om vad de uppfattat av det som hänt och hur de uppfattat att gärningsmannen såg ut. Vart och ett av barnen ger - trots den chockartade upplevelse de varit med om - i förhören intryck av att vara allvarliga och samlade samt vara väl införstådda med vikten av att så noga som möjligt försöka beskriva händelseförloppet och gärningsmannen. Även om det är fråga om uppgifter lämnade av barn angående iakttagelser av ett snabbt och chockartat händelseförlopp är deras uppgifter i nu aktuellt hänseende sådana att deras iakttagelser inte kan bortses ifrån. Det anförda innebär att det finns utrymme för en annan gärningsman. Vid sådant förhållande är det inte ställt utom rimligt tvivel att H.G. är gärningsman. Av detta skäl ska åtalet för mord ogillas.

Hovrättens dom överklagades till Högsta domstolen som valde att inte meddela prövningstillstånd. I och med det vann hovrättens frikännande dom laga kraft.

Rättsliga utgångspunkter

Innan tingsrätten prövar åtalet mot E.A. vill rätten kort redogöra för några juridiska frågeställningar som åtalet mot honom väcker.

Genom hovrättens lagakraftvunna dom är H.G. frikänd från åtalet för mord. H.G. ska alltså betraktas som oskyldig. Detta innebär att något nytt åtal inte kan väckas mot honom. Om åklagaren vill få honom dömd för inblandning i mordet måste Högsta domstolen först bevilja resning. En frikännande dom innebär dock bara att åklagaren inte kunnat bevisa att den åtalade begått den gärning som han eller hon åtalats för. Den frikännande domen innebär motsatsvis inte att det inte kan ha gått till på det sätt som åklagaren gjort gällande. Vad som är sant och vad som kan bevisas behöver nämligen inte vara samma sak. Detta innebär i sin tur att det är fullt möjligt att i efterhand bevisa att en frikännande dom är materiellt felaktig, dvs. att det är den frikände som begått det aktuella brottet.

Även om H.G. inte nämns i åklagarens gärningsbeskrivning har åklagaren vid huvudförhandlingen gjort klart att han gör gällande att H.G. är en av de okända personerna som nämns i densamma. Det kan naturligtvis tyckas märkligt att tingsrätten i det här målet direkt eller indirekt kan komma att peka ut H.G. som skyldig till inblandning i mordet på S.S. eftersom han är...

To continue reading

REQUEST YOUR TRIAL