Case nº B-143-2014 of Arbetsdomstolen, March 23, 2016

Defense:2016-21
Resolution Date:March 23, 2016
Issuing Organization:Arbetsdomstolen
SUMMARY

Ett företag har sagt upp en arbetstagare på grund av arbetsbrist. Fråga om ett annat företag inom samma koncern rätteligen varit arbetsgivare åt arbetstagaren vid tidpunkten för uppsägningen. Även fråga om det varit fråga om fingerad arbetsbrist. Vidare fråga om ett avtal med reglering av uppsägningstid varit giltigt och om det förelegat kvittningsgilla motfordringar.

 
FREE EXCERPT

REFERAT

Parter:

ROL Retail AB; ROL Retail Solutions Sweden AB; J.C.

Nr 21

ROL Retail AB i Jönköping och ROL Retail Solutions Sweden AB i Jönköping

mot

J.C. i Handen.

Överklagade avgörandet: Jönköpings tingsrätts dom den 10 oktober 2014 i mål nr T 2961-13 och T 812-14

Tingsrättens dom, se bilaga.

Yrkanden och inställning

ROL Retail AB (ROL Retail) har yrkat att Arbetsdomstolen, med ändring av tingsrättens dom, ska ogilla J.C:s talan samt befria bolaget från att ersätta J.C:s rättegångskostnader vid tingsrätten och i stället förplikta honom att ersätta ROL Retail för bolagets rättegångskostnader vid tingsrätten med där yrkat belopp eller i vart fall, oavsett utgången i målet, förplikta J.C. och R.G.H. att solidariskt, jämlikt 18 kap. 6 och 7 §§ rättegångsbalken, ersätta bolagets rättegångskostnader vid tingsrätten med 32 000 kr.

Om Arbetsdomstolen finner att J.C. har rätt till sex månaders uppsägningstid och därmed rätt till ytterligare uppsägningslön, har ROL Retail yrkat att avräkning ska ske med vad J.C. under uppsägningstiden uppburit eller kunnat uppbära i lön från annan anställning eller förvärvskälla och i vart fall med den av bolaget kvittningsvis åberopade motfordran om 88 000 kr.

För det fall Arbetsdomstolen finner att uppsägningen inte var sakligt grundad och att J.C. därmed har rätt till allmänt och ekonomiskt skadestånd har ROL Retail yrkat att Arbetsdomstolen sätter ned det allmänna skadeståndet till 60 000 kr samt från det ekonomiska skadeståndet avräknar på sätt som angetts ovan.

ROL Retail Solutions Sweden AB (ROL Solutions) har yrkat att Arbetsdomstolen, med ändring av tingsrättens dom, förpliktar J.C. att ersätta ROL Solutions för bolagets rättegångskostnader vid tingsrätten med där yrkat belopp och, oavsett utgången i målet, förpliktar J.C. och R.G.H. att solidariskt, jämlikt 18 kap. 6 och 7 §§ rättegångsbalken, ersätta bolagets rättegångskostnader vid tingsrätten med 40 000 kr.

J.C. har bestritt ändring av tingsrättens dom.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.

Bolagen har alltså överklagat tingsrättens dom och Arbetsdomstolen har beviljat prövningstillstånd. Tingsrättens domslut såvitt avser punkterna 5, 7 och 9 står fast och är inte föremål för domstolens prövning.

Utredningen m.m.

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har ljud- och bildupptagningarna av den muntliga bevisningen vid tingsrätten spelats upp. Parterna har åberopat i stort sett samma skriftliga bevisning som vid tingsrätten.

Som grund för och till utveckling av sin talan i Arbetsdomstolen har parterna i allt väsentligt anfört detsamma som antecknats i tingsrättens dom. J.C. har vid huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen tillagt följande. Han anställdes från och med den 1 september 2012, men undertecknandet av det skriftliga anställningsavtalet skedde vid en senare tidpunkt i september 2012.

ROL Retail har, under påstående att det är en ny omständighet att avtalet skulle ha undertecknats vid en senare tidpunkt, yrkat att omständigheten ska avvisas. J.C. har bestritt avvisningsyrkandet.

Domskäl

Tvisten

Följande är ostridigt. J.C. anställdes hos ROL Retail i september 2012 och sades upp den 27 maj 2013. I uppsägningsbeskedet anges att han sägs upp på grund av arbetsbrist, med en månads uppsägningstid. Som företag anges på blanketten ROL Solutions.

J.C. har sammanfattningsvis gjort gällande följande. Hans arbetsgivare, under hela anställningstiden, var ROL Retail och inte ROL Solutions. Något byte av arbetsgivare har inte skett. Det förelåg inte arbetsbrist utan han blev uppsagd av skäl hänförliga till honom personligen, nämligen hans vänskapsrelation med den avskedade affärsutvecklingschefen P.SI. Uppsägningen var således i strid med 7 § anställningsskyddslagen. Han har därför rätt till allmänt och ekonomiskt skadestånd. Enligt ett skriftligt anställningsavtal med ROL Retail gällde en uppsägningstid om sex månader. Han har därför i vart fall rätt till lön och andra anställningsförmåner under ett halvår.

ROL Retail har invänt att J.C. från och med den 1 januari 2013 och fram till dess att anställningen upphörde var anställd hos ROL Solutions. ROL Retail var alltså inte arbetsgivare vid uppsägningstidpunkten. J.C:s talan mot ROL Retail ska redan på den grunden ogillas. För det fall Arbetsdomstolen finner att ROL Retail var arbetsgivare har bolaget gjort gällande i huvudsak följande. Uppsägningen var sakligt grundad då det förelåg arbetsbrist. Uppsägningen var inte hänförlig till J.C. personligen. J.C. har inte haft rätt till sex månaders uppsägningstid på sätt som anges i det av honom åberopade skriftliga anställningsavtalet. Avtalet är ett skenavtal. Den dåvarande affärsutvecklingschefen P.SI., tillika J.C:s nära vän, har undertecknat avtalet. Han var dock inte behörig att ingå avtalet för bolagets räkning. Under alla förhållanden var P.SI. obehörig på grund av jäv. För det fall domstolen finner att det skriftliga anställningsavtalet är giltigt görs det gällande att ROL Retail har en motfordran på J.C. avseende dels avtalat vite, dels allmänt skadestånd för brott mot lagen om skydd för företagshemligheter (företagshemlighetslagen). J.C. har under handläggningen vid tingsrätten röjt företagshemligheter genom att offentliggöra kunduppgifter och har därmed brutit mot dels den sekretessbestämmelse som finns i det skriftliga anställningsavtalet, dels mot 7 § företagshemlighetslagen. Synnerliga skäl att ålägga J.C. skyldighet att betala skadestånd har förelegat.

J.C. har motsatt sig ROL Retails motfordran och anfört att han inte brutit mot vare sig sekretessbestämmelsen eller företagshemlighetslagen då kunduppgifterna var allmänt kända i branschen sedan tidigare. Enligt J.C. har det i vart fall inte funnits synnerliga skäl att ålägga honom skadestånd.

Den första tvistefrågan rör alltså om ROL Retail var J.C:s arbetsgivare när denne sades upp. För det fall domstolen finner att så var fallet är det tvistigt om uppsägningen varit sakligt grundad. För det fall domstolen finner att saklig grund för uppsägning förelegat är det tvistigt om det skriftliga anställningsavtalet, vari anges en uppsägningstid om sex månader, är giltigt och om J.C. därmed i vart fall har rätt till ytterligare uppsägningslön och löneförmåner i fem månader och rätt till allmänt skadestånd på den grunden att han förvägrats detta. Om J.C. har rätt till ytterligare uppsägningslön är det tvistigt om ytterligare avräkning ska ske och därvid om bolaget har en motfordran på J.C.

J.C. förlorade sin talan mot ROL Solutions vid tingsrätten. J.C. har inte överklagat domen och tingsrättens domslut i den delen står därför fast. Den sista tvistefrågan avser om ROL Solutions, med hänsyn till utgången vid tingsrätten, har rätt till ersättning för sina rättegångskostnader där.

Var ROL Retail arbetsgivare vid uppsägningstidpunkten?

Mellan parterna är tvistigt om J.C:s anställning hos ROL Retail övergått till ROL Solutions vid årsskiftet 2012/2013, dvs. om det då skett ett partsbyte på arbetsgivarsidan och att ROL Solutions därmed var J.C:s arbetsgivare från och med januari 2013.

En part i ett avtalsförhållande kan, som huvudregel, inte utan den andra partens medgivande föra över sina förpliktelser enligt avtalet på en utomstående. Ett partsbyte på arbetsgivarsidan anses i enlighet härmed inte kunna ske utan arbetstagarens samtycke eller stöd av lag.

Arbetsdomstolen kan konstatera att det inte finns något skriftligt avtal med innebörden att J.C:s anställning överförts från ROL Retail till ROL Solutions eller att J.C. från viss tidpunkt är anställd hos ROL Solutions. Frågan är således, då lagstöd för arbetsgivarbyte saknats, om J.C. på något annat sätt får anses ha accepterat att byta arbetsgivare.

K.H. har, hörd i denna del, uppgett att han ansåg att J.C., med tanke på de arbetsuppgifter han hade, skulle tillhöra "Sweden", dvs. ROL Solutions, och inte ROL Retail. Utredningen ger dock inte stöd för att J.C. skulle ha underrättats om detta ställningstagande. Enligt den personalansvarige inom koncernen, C.G., fick han besked om att bl.a. J.C. skulle föras över till ROL Solutions per den 1 januari 2013 och han utgick ifrån att ledningen informerade berörda medarbetare om bytet av arbetsgivare. Den dåvarande vd:n, N.S., har uppgett att medarbetarna delades upp utifrån regiontillhörighet men att han inte minns om J.C. berördes av någon överföring mellan bolagen. N.S:s uppgifter bringar alltså ingen klarhet i vad som sades i fråga om eventuellt byte av arbetsgivare för J.C:s del. Enligt Arbetsdomstolens mening är det inte visat att J.C. har vidtalats om ett byte av arbetsgivare och därmed inte heller att han muntligen skulle ha lämnat samtycke till ett arbetsgivarbyte.

Av utredningen framgår att ROL Solutions från och med årsskiftet 2012/2013, i vart fall i vissa sammanhang, agerat som J.C:s arbetsgivare. I de lönespecifikationer som tillställdes J.C. under perioden januari till och med juli 2013 anges ROL Solutions ostridigt som avsändare. J.C. har inte reagerat mot detta. I ett mejl den 5 mars 2013 från L.S. på personalavdelningen till J.C. uppmanas J.C. att använda en viss bifogad frånvarorapport i fortsättningen. I ämnesraden anges "Ny Frånvarorapport pga bolagsbytet". Mejlet besvarades en minut senare av J.C. med "Okay". Efter J.C:s namn på en agenda för en säljkonferens i mars 2013 står "ROL RS Sweden" och inte ROL Retail. J.C. har i förhöret med honom uppgett att han, trots dessa omständigheter, inte uppfattade att det skedde något byte av arbetsgivare under anställningstiden. De yttre omständigheterna var, enligt J.C., sådana att han inte såg någon skillnad mellan ROL Retail och ROL Solutions.

Arbetsdomstolen har tidigare gett uttryck för att en arbetstagare bör kunna lita på uppgifter om arbetsgivare som ges i t.ex. lönebesked (jfr AD 2012 nr 40). I nu aktuellt fall skiljer sig dock uppgifterna i lönebeskedet från arbetstagarens uppfattning om vem som var hans arbetsgivare. För arbetstagare i en koncern där man inte gör...

To continue reading

REQUEST YOUR TRIAL