Case nº FT1220-07 of G, August 20, 2008

• Resolution Date: August 20, 2008
• Issuing Organization: G

Jönköpings tingsrätt

Sedan S.K. i en ansökan om betalningsföreläggande framställt vissa yrkanden mot staten genom Domstolsverket och ansökan bestritts, överlämnade Kronofogdemyndigheten målet till tingsrätten.

Tingsrätten (rådmannen Lars-Göran Klemming) anförde i dom den 2 april 2007 bl.a. följande.

YRKANDEN M.M.

S.K. har i tingsrätten, som hon slutligen bestämt sin talan, yrkat förpliktande för staten att till henne utge dels 10 500 kr, varav 5 500 kr avser kränkning (500 kr för underlåtenheten att vidta rättelse av personuppgifter och 5 000 kr för behandlingen av personuppgifter i övrigt) och 5 000 kr avser ombudskostnader för att komma till rätta med behandlingen av personuppgifter för tiden innan ansökan ingavs om betalningsföreläggande (av beloppet 5 000 kr avser 3 750 kr kostnader hos Justitiekanslern i ett skaderegleringsärende och 1 250 kr kostnader i ett ärende om rättelse hos Domstolsverket), dels ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635).

Staten har bestritt yrkandet. Yrkat belopp om 5 500 kr avseende kränkning har vitsordats som skäligt i och för sig. Vad gäller yrkat belopp om 5 000 kr för ombudskostnader har staten vitsordat endast 3 750 kr avseende kostnaden hos Justitiekanslern.

S.K. har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader.

PARTERNAS STÅNDPUNKTER M.M.

S.K.

S.K. har sammanfattningsvis anfört följande.

Under sommaren 2005 överklagade hon ett beslut från Försäkringskassan i Gävle angående storleken på sin sjukpenninggrundande inkomst. I en dom den 2 mars 2006 från Länsrätten i Gävleborgs län (mål nr 897-05) ogillades hennes talan. Länsrätten har i domen intagit bl.a. följande mening: ”Enligt länsrättens mening ska ändringarna av taxeringarna för inkomståren 1999 respektive 2002 - vilka enbart anses ha till syfte att i efterhand höja den sjukpenninggrundande inkomsten - inte medföra ändring av den sjukpenninggrundande inkomst som Försäkringskassan fastställt i det överklagade beslutet.”

Den angivna meningen i länsrättens dom innehåller felaktiga personuppgifter och har inneburit en djup kränkning av hennes personliga integritet. Påståendet i domen - att ändringarna enbart måste anses ha till syfte att i efterhand höja hennes sjukpenninggrundande inkomst - är helt ogrundat, osakligt och felaktigt. Länsrätten har i domen behandlat hennes personuppgifter i strid med personuppgiftslagen (1998:204). När hon uppmärksammade de felaktiga personuppgifterna vidtog hon två åtgärder; dels begärde hon rättelse hos Domstolsverket, dels framställde hon skadeståndskrav hos Justitiekanslern. Då en begäran om rättelse av personuppgifter framställts skall den registeransvarige (i det här fallet Domstolsverket) omgående ta ställning till huruvida de felaktiga personuppgifterna skall rättas eller inte samt meddela den klagande om detta. Domstolsverket har inte vidtagit några åtgärder vad gäller hennes begäran om rättelse. Justitiekanslern har den 30 mars 2006 avslagit skadeståndskravet. Skadeståndsskyldighet har uppkommit enligt 9, 28 och 48 §§ personuppgiftslagen. De yrkade ombudskostnaderna hos Justitiekanslern och Domstolsverket har varit direkt nödvändiga för att hon skulle kunna tillvarata sin rätt.

S.K. har åberopat skriftlig bevisning.

Staten

Staten har som en bakgrund konstaterat att S.K. i en skrivelse till Justitiekanslern den 15 mars 2006 begärde skadestånd av staten med anledning av den nämnda skrivningen i länsrättens dom samt att Justitiekanslern den 30 mars 2006 avslog hennes begäran om skadestånd.

Staten har som grunder för bestridandet sammanfattningsvis anfört följande.

Staten är inte skadeståndsskyldig enligt 48 § personuppgiftslagen. I första hand gör staten gällande att länsrätten inte har behandlat några personuppgifter i S.K:s fall. I andra hand gör staten gällande att en eventuell behandling av personuppgifter inte har stått i strid med personuppgiftslagen. Länsrätten har i egenskap av personuppgiftsansvarig inte heller haft någon skyldighet att vidta någon rättelse enligt 28 § personuppgiftslagen. Domstolsverket är inte personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter hos länsrätten och har av den anledningen inte någon skyldighet att vidta någon rättelse enligt 28 § personuppgiftslagen.

Trots att Justitiekanslern i sitt avslagsbeslut den 30 mars 2006 angav att länsrätten var personuppgiftsansvarig och den som skulle pröva frågan om rättelse, begärde S.K. i en skrivelse den 31 mars 2006 rättelse hos Domstolsverket. Hennes kostnad såvitt gäller ansökan om rättelse hos Domstolsverket (1 250 kr) kan därför inte anses skäligen motiverad.

TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

Frågan i målet gäller om staten är skadeståndsskyldig gentemot S.K. enligt 48 § personuppgiftslagen.

En förutsättning för skadeståndsansvar enligt 48 § personuppgiftslagen, liksom för skyldigheten att enligt 28 § personuppgiftslagen att vidta rättelse, är att det varit fråga om en behandling av ”personuppgifter”. Med ”personuppgifter” avses enligt 3 § personuppgiftslagen ”all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet”. Enligt tingsrättens mening är den kritiserade uppgiften i länsrättens dom att anse som en ”personuppgift” i den mening som avses i personuppgiftslagen.

S.K. har gjort gällande att den angivna uppgiften i länsrättens i dom är ogrundad, osaklig, felaktig och kränkande.

I en rättsstat är det en grundläggande princip att de skäl och andra bedömningar som ligger till grund för en dom redovisas öppet. Det är för rättssäkerheten viktigt att domar är så tydliga och klarläggande som möjligt. Mot den bakgrunden torde det inte sällan vara nödvändigt för en domstol att i sina domar uttrycka bedömningar som för den enskilde kan framstå som felaktiga eller till och med kränkande.

Av 9 § personuppgiftslagen framgår bl.a. att behandlandet av personuppgifter skall vara adekvata, relevanta, nödvändiga med hänsyn till ändamålet och korrekta. Vid en samlad bedömning anser tingsrätten att länsrätten inte har överträtt de grundläggande krav som får anses gälla för behandlingen av personuppgifter. Det föreligger inte några omständigheter som enligt 48 § personuppgiftslagen leder till någon skadeståndsskyldighet för staten. S.K:s yrkanden skall därför ogillas.

Med hänsyn till utgången i målet skall S.K. själv svara för sina rättegångskostnader.

DOMSLUT

Käromålet ogillas.

Göta hovrätt

S.K. överklagade i Göta hovrätt och yrkade bifall till sin vid tingsrätten...