Case nº B-39-2012 of Arbetsdomstolen, October 09, 2013

Resolution DateOctober 09, 2013
Issuing OrganizationArbetsdomstolen

REFERAT

Parter:

Bräcke Revsunds pastorat (tidigare Bräcke-Nyhems församling); E.E.

Nr 73

Bräcke Revsunds pastorat (tidigare Bräcke-Nyhems församling) i Bräcke

mot

E.E. i Frösön.

Överklagade avgörandet: Östersunds tingsrätts dom den 1 februari 2012 i mål nr T 2687-10 och T 3088-10

Tingsrättens dom, se bilaga.

Bräcke Revsunds pastorat har överklagat tingsrättens dom och yrkat att Arbetsdomstolen ska, med ändring av domen, helt ogilla E.E:s talan och förplikta henne att betala pastoratets rättegångskostnader vid tingsrätten.

E.E. har yrkat att Arbetsdomstolen ska, med ändring av tingsrättens dom, bevilja henne rättshjälpsersättning för utlägg med 10 000 kr avseende ett psykologutlåtande samt förplikta pastoratet att betala ytterligare 70 000 kr i ersättning för hennes rättegångskostnader vid tingsrätten.

Parterna har bestritt varandras ändringsyrkanden och yrkat ersättning för rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid den har ljud- och bildupptagningarna från den muntliga bevisning som åberopades och förebringades vid tingsrätten spelats upp. Parterna har åberopat samma skriftliga bevisning som vid tingsrätten. De ljudfiler från mötet den 23-24 augusti 2010 som E.E. har åberopat har spelats upp.

Parterna har till utveckling av sin talan anfört i allt väsentligt detsamma som finns antecknat i tingsrättens dom.

Domskäl

Bakgrund

E.E. anställdes år 2008 som kyrkoherde i Bräcke-Nyhems församling. I anställningen ingick att E.E. även arbetade i Revsunds, Sundsjö, Bodsjö församling.

Bräcke-Nyhems församling har från och med den 1 januari 2012 övergått till Bräcke Revsunds pastorat genom en verksamhetsövergång enligt 6 b § anställningsskyddslagen. I fortsättningen kommer arbetsgivarparten i målet att benämnas församlingen.

Församlingen kallade E.E. till ett möte kl. 19.00 den 23 augusti 2010. Kallelsen finns som bilaga 2 till tingsrättens dom. Församlingen representerades av dåvarande ledamoten i kyrkorådet S.B., kyrkorådsordföranden i Revsunds församling I.K. och personalkonsulenten R.R. Vid mötet diskuterade församlingens representanter och E.E. bl.a. att träffa en överenskommelse om att avsluta E.E:s anställning. Mötet avslutades vid midnatt utan att någon överenskommelse hade träffats. I samband med att församlingens representanter då lämnade möteslokalen fick E.E. del av en underrättelse om tilltänkt avskedande. Mötet återupptogs sedan efter omkring en och en halv till två timmar. Då ingick och undertecknade parterna en överenskommelse. Överenskommelsen, som alltså skrevs under den 24 augusti 2010, finns som bilaga 3 till tingsrättens dom och innebar bl.a. att E.E:s anställning skulle upphöra den 22 september 2010.

Tvisten rör flera frågor. Den huvudsakliga tvistefrågan gäller E.E:s bundenhet av den träffade överenskommelsen. Vid prövningen av den frågan har Arbetsdomstolen att ta ställning till om E.E. har blivit provocerad av församlingen att träffa överenskommelsen på sådant sätt att den ska betraktas som en uppsägning från arbetsgivarens sida. Om så inte anses vara fallet är det tvistigt om överenskommelsen på annan grund inte kan göras gällande mot henne. Om Arbetsdomstolen vid prövningen av dessa frågor kommer fram till att församlingen ska anses ansvarig för att E.E:s anställning avslutades har domstolen även att ta ställning till om det funnits saklig grund för att skilja henne från anställningen. En tvistefråga är också om E.E., oberoende av vilken bedömning som domstolen gör i de övriga frågorna, på grund av reglerna i 34 § andra stycket anställningsskyddslagen har rätt till lön under tiden som tvisten har pågått. Om domstolens bedömning leder fram till att överenskommelsen är gällande samt att E.E. inte har rätt till lön enligt anställningsskyddslagens regler är en tvistefråga också om hon enligt överenskommelsen är berättigad till ytterligare en månads lön. Slutligen har domstolen att pröva rättshjälps- och rättegångskostnadsfrågor.

Ska överenskommelsen betraktas som en uppsägning från församlingens sida?

Det finns enligt anställningsskyddslagen inte något hinder mot att en anställning avslutas genom ett sådant avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare som parterna i målet har ingått. En sådan överenskommelse är alltså rättsligt bindande. Liksom andra rättshandlingar kan en sådan överenskommelse emellertid vara ogiltig, t.ex. enligt ogiltighetsreglerna i avtalslagen. Flera av dessa regler tar sikte på omständigheterna vid rättshandlingens tillkomst och kännetecknas av att rättshandlingen tillkommit genom ett otillbörligt förfarande.

Arbetsdomstolen har i sin praxis med stöd av uttalanden i förarbetena till anställningsskyddslagen formulerat en liknande regel som innebär att en arbetstagare under särskilda omständigheter inte blir bunden av en överenskommelse om att anställningen ska upphöra eller av en egen uppsägning. I stället får arbetsgivaren i dessa fall anses ha skilt arbetstagaren från anställningen. För att arbetstagarens handlande ska jämställas med en åtgärd från arbetsgivarens sida krävs att handlandet har föranletts av arbetsgivaren och att arbetsgivaren har uppträtt på ett sätt som strider mot god sed på arbetsmarknaden eller annars måste anses vara otillbörligt. (Se om det anförda prop. 1973:129 s. 128 f. samt exempelvis AD 1984 nr 102 och AD 2010 nr 41.)

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

I likhet med tingsrätten finner Arbetsdomstolen att det var församlingen som, genom att kalla till mötet den 23 augusti 2010 och genom det innehåll som mötet kom att få, ytterst föranledde att E.E. ingick överenskommelsen.

Frågan är då om församlingen under händelseförloppet som ledde fram till överenskommelsen kan anses ha uppträtt i strid med god sed på arbetsmarknaden eller annars otillbörligt.

Arbetsdomstolen finner, liksom tingsrätten, att utredningen ger stöd för att församlingen får anses ha haft grundad anledning att kalla E.E. till ett möte för att utreda hennes inställning till de oegentligheter som församlingen ansåg att hon kunde ha gjort sig skyldig till. Mot den bakgrunden kan inte enbart det förhållandet att församlingen i den här situationen också tog upp en diskussion om att avsluta hennes anställning anses ha varit i strid med god sed på arbetsmarknaden eller annars otillbörligt.

E.E. har framhållit att hon inte visste vad mötet skulle handla om och att hon inte var förberedd. Kallelsen till mötet innehåller visserligen inte någon fullständig och entydig information om vad som skulle behandlas på mötet. Av utredningen framgår att E.E. emellertid haft möten med arbetsgivarföreträdare vid två tidigare tillfällen under sommaren, den 5 och den 23 juli 2010, och att vid dessa möten frågor om E.E:s ekonomiska hantering togs upp och diskuterades i kritiska ordalag. Vidare framgår att fakturor avseende inköp som prästen S.N. hade gjort diskuterades liksom E.E:s roll i det sammanhanget. Det framgår också av utredningen att E.E. någon eller några dagar före mötet den 23 augusti 2010 hade fått vetskap om att S.N:s anställning hade avslutats genom en överenskommelse mellan församlingen och honom. E.E. har uttryckt det som att hon under helgen före mötet hade fått veta att S.N. hade tvingats att skriva på. I kallelsen till augustimötet har arbetsgivaren angett att E.E. om hon så önskade kunde ta med sig en facklig representant. Enligt Arbetsdomstolens mening kan E.E. mot den här bakgrunden inte antas ha varit helt oförberedd på att man från församlingens sida avsåg att vid mötet behandla frågor som rörde hennes egen ställning och arbete i församlingen. För den slutsatsen talar också att E.E., efter att ha sammanträffat med S.N. och han hade berättat att han under sina möten med församlingen blivit "hårt åtgången" av arbetsgivaren, köpte en inspelningsutrustning till mötet som hon sedan använde under hela mötet för att utan övriga deltagares vetskap spela in vad som sades. Det kan också konstateras att E.E. valde att till mötet ta med sig H.S. som visserligen inte var facklig förtroendeman i den fackliga organisation som hon tillhörde men väl i en annan facklig organisation och dessutom var skyddsombud på arbetsplatsen.

Av utredningen framgår att tonläget under mötet tidvis var mycket skarpt och att E.E. ansattes hårt vid diskussionerna om hennes sätt att sköta vissa ekonomiska åligganden som t.ex. hanteringen av olika fakturor. Det är även utrett att det från församlingens sida gjordes klart att man ville att E.E. skulle lämna sin anställning. Det har också framkommit att församlingen var inställd på att ensidigt avsluta anställningen om parterna inte kom överens vid de diskussioner om ett avslutande av anställningen som sedermera inleddes. Det har även framgått att frågan om att göra en polisanmälan för att få till stånd en utredning kring vissa fakturor fördes på tal från församlingens sida.

Enligt Arbetsdomstolens mening finns det mot bakgrund av det senast anförda inte anledning att ifrågasätta att E.E. under mötet upplevde att hon befann sig i en svår situation och att hon kände sig pressad. Det får vidare anses klarlagt att hon var orolig över att det skulle komma att spridas i media om en polisanmälan gjordes eller om hon blev skiljd från anställningen samt att vissa av församlingens företrädare uttalade sig på ett sådant sätt vid mötet att den oron förstärktes. Mötet pågick länge och anmärkningsvärt sent. Dessa omständigheter är sådana som talar för att församlingen skulle kunna anses ha provocerat E.E. till överenskommelsen. Av utredningen framgår emellertid också att E.E., sedan mötet varat i omkring tre timmar, kontaktade sin egen fackliga förtroendeman S.B. på telefon och kunde rådgöra med honom i samband med att regelrätta förhandlingar om att avsluta anställningen tagits upp och att han var delaktig i de diskussioner som då fördes. Annat har inte framkommit än att E.E. haft möjligheter att rådgöra även enskilt med honom. Det finns heller ingenting i utredningen som tyder på att E.E. i det här skedet inte hade kunnat be...

To continue reading

Request your trial

VLEX uses login cookies to provide you with a better browsing experience. If you click on 'Accept' or continue browsing this site we consider that you accept our cookie policy. ACCEPT