Case nº M3045-11 of Miljööverdomstolen, May 23, 2011

• Resolution Date: May 23, 2011
• Issuing Organization: Miljööverdomstolen

REFERAT

RÄTTENHovrättsråden Lars Dirke och Rose Thorsén, tekniska rådet Mikael Schultz samt tf. hovrättsassessorn Li Brismo, referent

FÖREDRAGANDE OCH PROTOKOLLFÖRAREFöredraganden Åsa Talvik

SÖKANDESydvatten ABSkeppsgatan 19211 19 Malmö

Ombud: Advokat A.L.

MOTPARTMarkaryds kommunBox 74285 22 Markaryd

Ombud: Advokat M.B.

SAKENResning

TIDIGARE AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2010-02-26 i mål nr M 3034-09

_____________

Sydvatten AB har ansökt om resning.

Målet föredras och Mark- och miljööverdomstolen fattar följande

BESLUT (att meddelas 2011-05-23)

Sydvatten AB har inte visat någon omständighet som kan föranleda resning i målet. Mark- och miljööverdomstolen avslår därför resningsansökan.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga A

Överklagande senast 2011-06-13

Åsa Talvik

Protokollet uppvisat/

______________________________________

BILAGA

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDEMarkaryds kommunBox 74285 22 Markaryd

Ombud: Advokat M B

MOTPART1. Länsstyrelsen i Kronobergs län351 86 VÄXJÖ

2. Sydvatten ABSkeppsgatan 19211 19 Malmö

Ombud: Advokat U S

ÖVERKLAGAT BESLUTLänsstyrelsens i Kronobergs län beslut 2009-09-01 i ärende nr 535-2376-09, se bilaga 1

SAKENBortledande av grundvatten till Bolmentunneln

_____________

DOMSLUT

Miljödomstolen upphäver det överklagade beslutet och återförvisar målet till Länsstyrelsen i Kronobergs län för fortsatt handläggning.

_____________

BAKGRUND

Kunglig Maj:t lämnade i beslut den 6 februari 1970 AB Sydvatten, nedan benämnt Sydvatten, tillstånd enligt 1917 års expropriationslag (1917:189) att ur sjön Bolmen bortleda högst 6 kubikmeter vatten per sekund i medeltal per år för att förse Skåne och Halmstadsområdet med vatten. Som villkor föreskrevs att Sydvatten skulle fullfölja expropriationen vid Vattendomstolen senast den 1 februari 1971.

Efter ansökan från Sydvatten inom den i expropriationsbeslutet angivna tiden lämnade Vattendomstolen i Växjö i deldom den 28 augusti 1972 (DVA 63/1972) Sydvatten tillstånd att bortleda vatten från sjön Bolmen enligt regeringens expropriationsbeslut. För detta ändamål berättigades Sydvatten att för Skånes förseende med vatten bl.a. utföra och bibehålla en tunnel jämte tillhörande intags- och utloppsanordningar med mera från Bolmån omedelbart uppströms Skeens kraftverk inom Annerstads socken, Kronobergs län, till planerat utjämningsmagasin vid Äktaboden inom Riseberga socken, Kristianstads län. Som villkor föreskrevs att tillståndet till bortledande av vatten inte fick tas i anspråk omedelbart utan först sedan särskilt medgivande därtill lämnats av vattendomstolen.

Av Sydvattens ansökan till vattendomstolen framgår bl.a. följande som är av intresse i nu aktuellt mål.

Från intaget transporteras vattnet i en 80 km lång oinklädd bergtunnel till utjämningsmagasinet, som förläggs i en dalgång vid Äktaboden cirka 5 km sydväst om Perstorp. Tunnelarean blir 9 m2. Tunneln korsar Lagan strax nedströms Axhult, passerar Markaryd cirka 2 km öster om samhället samt går strax öster om Värsjön och cirka 3,5 km väster om Perstorp.

Årligt behov av tillskottsvatten från Bolmen för Skåne och Halmstad år 2000 har beräknats uppgå till sammanlagt 180 miljoner m3/år. Denna vattenmängd motsvarar ett medeltal av 5,7 m3/s. Tunnelns transportförmåga beräknas till 6 m3/s utan pumpning. För större vattenmängd måste pumpning tillgripas.

I ansökan anger Sydvatten vidare att en bergtunnel, som inte är helt tät, kan påverka grundvattenytan på två sätt. Tunneln kan verka dränerande och sänkta grundvattenytan, där denna ligger över tunnelns trycklinje. Där åter trycklinjen ligger ovanför grundvattenytan kan denna höjas genom läckage från tunneln. Det är angeläget att hindra såväl inläckning av främmande vatten som vattenförlust. Tunneln kommer därför att tätas inom mera sprickrikt berg. Även om en omsorgsfull tätning utförs måste man dock förutsätta möjligheten av viss inläckning med grundvattensänkning som följd, så att vattenståndet i vissa brunnar sänkes. Avsikten är därför att i samband med tunnelarbetet ordna sådan beredskap, att vattenförsörjningsfrågan löses exempelvis genom borrning för den, vars vattentäkt sinar. Menlig inverkan på brunnar torde endast undantagsvis kunna ske på större avstånd än 150 meter från tunneln.

Deldom DVA 63/1972

Under rubriken DOMSKÄL angav vattendomstolen bl.a. följande:

I vad gäller tunnelns inverkan på grundvattenstånd har man att skilja mellan två slag av verkningar. Det ena är att tunneln verkar dränerande och sålunda sänker grundvattenståndet. Det andra är att vatten läcker ut från tunneln och kan höja grundvattenståndet. Det förra slaget av inverkan kan inträda redan som följd av tunnelbygget men det senare slaget först sedan medgivandet till vattenbortledande tagits i anspråk och vatten börjat överföras genom tunneln. I denna deldom behandlas endast det förra slaget av inverkan. Sålunda uppskjutes det senare slaget av verkningar. (aktsida 1551)

För det område, som överhuvudtaget kan bli aktuellt i sammanhanget, har man redan på förhand att räkna med möjligheten av att verkan i form av grundvattensänkning uppkommer. Däremot kan man ej närmare förutsäga, var detta blir fallet eller vilken omfattning verkningarna får. Man kan därför inte tala om oförutsedd skada inom det antydda området. Däremot kan menet betecknas såsom för närvarande obestämbart. Beträffande sådant men bör i deldomen givas möjlighet till framtida talan.

Under rubriken DOMSLUT angav vattendomstolen bl.a. följande:

19/Framtida talan.

Uppkommer som följd av tunneldragningen till Skåne skada genom sänkt grundvattenstånd eller skada å byggnader eller andra fasta anordningar längs tunnellinjen, skall sådant men gottgöras...