Case nº T2699-96 of H, April 04, 1997

• Resolution Date: April 04, 1997
• Issuing Organization: H

(Jfr 1974 s 176)

SIAB AB och Skanska Väst AB, å ena sidan, och Kullenberg Göteborg AB:s konkursbo (konkursboet), å andra sidan, ömsom kärande och svarande, förde efter stämning vid Göteborgs TR den talan som framgår av TR:ns dom.

TR:n (chefsrådmannen Björklund samt rådmännen Eriksson och Lundgren) anförde i dom d 11 april 1994: Bakgrund. Den 3 nov 1989 träffades ett konsortialavtal mellan Kullenbergbyggen Göteborg AB (Kullenbergs), SIAB AB (SIAB) och Skanska AB (Skanska) med anledning av att bolagen hade fått i uppdrag av Göteborgs kommun att lämna anbud på uppförandet av en ny musikteater på Packhuskajen i Göteborg. Förhandlingarna mellan bolagen och Göteborgs kommun mynnade ut i ett avtal d 3 dec 1990. I avtalet föreskrevs att "Konsortiet Teaterbyggarna" skulle uppföra den nya musikteatern för ett fast pris av 355 miljoner kr, att Göteborgs kommun samma dag skulle betala ut 337,25 miljoner kr som förskott på entreprenadsumman, att ett entreprenadkontrakt skulle - om vissa förutsättningar förelåg - upprättas senast d 11 jan 1991, att förskottet skulle betalas tillbaka om inget entreprenadavtal kom till stånd och att konsortiedelägarna solidariskt skulle svara för återbetalningen.

Den 7 jan 1991 undertecknades entreprenadkontraktet av Göteborgs kommun. Som parter på entreprenörssidan, vilka undertecknade entreprenadkontraktet d 17 samma månad, angavs

"Konsortiet Operabyggarna (tidigare Konsortiet Teaterbyggarna) - Kullenbergbyggen Göteborg AB

- Siab AB

- Skanska Väst AB"

Skanska Väst AB (Skanska Väst) hade alltså gått in som part i stället för Skanska.

Det tidigare nämnda konsortialavtalet ersattes med ett nytt avtal d 6 febr 1991, se bilaga 1 (här utesluten med undantag för punkterna 5.1-5.3, som återges efter domslutet; red:s anm). Även här var Skanska Väst avtalspart och inte Skanska. När nedan talas om "konsortialavtalet", åsyftas det senare av de båda avtalen. Dessa var i sina huvuddrag identiska. Arbetet påbörjades samma år. I november 1991 var konsortiet organiserat enligt, organisationsplanen, bilaga 2 (här utesluten; red:s anm).

Enligt en senare överenskommelse utökades entreprenadsumman och ett förskott på ytterligare 5 225 000 kr betalades in till konsortiemedlemmarna.

Av förskottet placerades 147 miljoner kr hos Skanska Kapitalförvaltning AB mot en revers, daterad d 18 juni 1991, enligt vilken sistnämnda bolag åtog sig att senast d 18 juni 1992 betala beloppet jämte ränta till "Konsortiet De tre operatörerna (långivare)". Den 22 nov 1991 placerades ytterligare sammanlagt 180 miljoner kr av konsortiemedlen hos Skanska mot fem reverser om vardera 10 miljoner kr och en revers på 130 miljoner kr. Reversernas förfallodagar var d 15 jan, 14 febr, 16 mars, 15 april, 15 maj respektive d 23 nov 1992. Även dessa reverser var utställda på "Konsortiet De tre operatörerna".

Den 28 jan 1992 byttes samtliga reverser utom den som förfallit till betalning d 15 jan 1992 mot likadana reverser utställda av Skanska Väst med Skanska som borgensman.

Den 7 febr 1992 försattes Kullenbergs i konkurs. Genom ett brev samma dag till konkursförvaltaren uteslöt SIAB och Skanska Väst Kullenbergs ur konsortiet och åberopade därvid konsortialavtalets bestämmelser (punkterna 5.1-5.3) om uppsägning och beräkning av lösenbeloppet. Konkursboet bestred att lösenbeloppet skulle beräknas i enlighet med vad som föreskrivits i avtalet och krävde sedermera att utfå Kullenbergs andel (en tredjedel) dels av vad som på konkursdagen återstod av konsortiemedlen, dels av parternas övriga tillgångar i konsortiet på konkursdagen.

Yrkanden m m. SIAB och Skanska Väst har yrkat att TR:n skall förklara i första hand att det lösenbelopp som skall tillkomma Kullenbergbyggen Göteborgs AB:s konkursbo (konkursboet) skall fastställas på sätt anges i konsortialavtalet punkterna 5.2 och 5.3, i andra hand att konkursboets andel i konsortiets tillgångar skall utgöra en tredjedel av dessa tillgångar efter avdrag av konsortiets per konkursdagen kända skulder. Konkursboet har bestritt detta yrkande.

Konkursboet har yrkat att TR:n skall förklara dels att konkursboet i förhållande till SIAB och Skanska Väst är ägare till en tredjedel av vad som per konkursdagen d 7 febr 1992 återstod av det av Göteborgs kommun till Kullenbergs, Skanska Väst och SIAB inbetalade förskottet om 337 250 000 kr jämte den faktiska avkastningen därpå från den dag förskottet mottogs, dels att konkursboet har äganderätt med en tredjedel i varje tillgång som före konkursdagen förvärvats för parterna enligt punkt 13.2 i konsortialavtalet.

Konkursboet har vidare yrkat att Skanska Väst skall förpliktas att till boet utge 105 666 666 kr jämte ränta

- på 3 333 333 kr med 11 % från d 22 nov 1991 t o m d 14 febr 1992 och därefter enligt 4 § och 6 § räntelagen tills full betalning sker,

- på 33 333 333 kr med 11 % från d 22 nov 1991 t o m d 16 mars 1992 och därefter enligt 4 § och 6 § räntelagen tills full betalning sker,

- på 3 333 333 kr med 11 % från d 22 nov 1991 t o m d 15 april 1992 och därefter enligt 4 § och 6 § räntelagen tills full betalning sker,

- på 3 333 333 kr med 11 % från d 22 nov 1991 t o m d 15 maj 1992 och därefter enligt 4 § och 6 § räntelagen tills full betalning sker,

- på 49 000 000 kr med 11,4 % från d 18 juni 1991 t o m d 18 juni 1992 och därefter enligt 4 § och 6 § räntelagen tills full betalning sker,

- på 43 333 333 kr med 11 % från d 22 nov 1991 t o m d 23 nov 1992 och därefter enligt 4 § och 6 § räntelagen ulls full betalning sker.

SIAB och Skanska Väst har bestritt konkursboets fastställelsetalan. Vidare har Skanska Väst bestritt konkursboets yrkande om betalning.

Grunderna för parternas talan. När det gäller den förda fastställelsetalan har parterna anfört följande till stöd för sina yrkanden respektive bestridanden.

SIAB och Skanska Väst: Konsortiet är ett handelsbolag. Därav följer att det lösenbelopp som konkursboet skall erhålla efter uteslutningen skall bestämmas efter en nettoberäkning enligt 2 kap 30 § och 34 § lagen (1989:1102) om handelsbolag och enkla bolag (handelsbolagslagen) jämfört med punkterna 5.2 och 5.3 i konsortialavtalet. - Om konsortiet anses vara ett enkelt bolag görs alternativt gällande att konkursboets andel i tillgångarna under konsortiedelägarnas förmögenhetsgemenskap motsvarar lösenbeloppet vid uteslutning. Detta följer av 2 kap 30 § och 34 § samt 4 kap 7 § 2 st handelsbolagslagen jämfört med punkterna 5.2 och 5.3 i konsortialavtalet.

Konkursboet: Konsortiet var ett enkelt bolag, vari parterna deltagit med en tredjedel var. I ett enkelt bolag ägs konsortietillgångarna av konsortieparterna direkt, i detta fall med en tredjedel var. Vid bolagsmans konkurs ingår därför såväl konsortieandelen som bolagsmannens andel av de enskilda konsortietillgångarna, utan avdrag för eventuella till konsortieverksamheten hänförliga skulder, i konkursboet. Eventuella på konkursgäldenären belöpande skulder i anledning av konsortieverksamheten utgör oprioriterade skulder i konkursen. - Konsortialavtalets bestämmelser om lösen respektive skifte vid uteslutning på grund av konsortieparts konkurs är inte bindande mot partens konkursbo då de avser överföring av äganderätt till egendom eller fordringsrätter och det för att sådant avtal skall vara bindande mot parts konkursbo och grunda separationsrätt erfordras att ett sakrättsligt moment har inträffat och så har inte skett. De av SIAB och Skanska Väst åberopade bestämmelserna i handelsbolagslagen skall alltså inte tillämpas på påstått sätt vid parts konkurs.

Beträffande konkursboets yrkande mot Skanska Väst om betalning har parterna åberopat följande:

Konkursboet: Konsortiet utgjorde ett enkelt bolag. Konsortietillgångarna ägs därför av konsortieparterna direkt och inte av konsortiet. - Konsortieparterna hade vid tiden för Kullenbergs uteslutning ur konsortiet fordringar på Skanska Väst grundade på de skuldebrev som har beskrivits ovan under rubriken Bakgrund. Skanska Väst har därmed och i vart fall på grund av konkursen och uteslutningen en skuld till Kullenbergs uppgående till en tredjedel av vad Skanska Väst skall betala på grund av de reverser som är utställda d 28 jan 1992 av Skanska Väst. - Skanska Väst, som får anses ha varit medvetet om konsortiets egenskap av enkelt bolag, har inte med befriande verkan kunnat erlägga betalning av Kullenbergs andel av fordringarna till annan än Kullenbergs.

Skanska Väst: Långivare enligt reverserna är Konsortiet De tre operatörerna, som är ett handelsbolag. Konkursboet har därför ingen självständig fordringsrätt mot Skanska Väst på grund av reverserna. Skulle konsortiet anses vara ett enkelt bolag har konkursboet likväl ingen självständig fordringsrätt grundad på skuldebreven. I punkt 5.2 i konsortialavtalet föreskrivs nämligen att slutbetalning skall ske först när entreprenaden har godkänts, vilket är bindande även för konkursboet. Vidare föreskriver reversen betalning enbart till konsortiet genom insättning på ett visst bankkonto. Skanska Väst är då förhindrad att dela upp betalningen. Därtill kommer att konkursboet först genom ett brev d 7 juli 1992 gjorde klart att det ansåg sig ha rätt till betalning enligt skuldebreven. Samtliga reverser utom den på 130 miljoner kr med förfallodag d 23 nov 1992 var då infriade. Någon betalningsskyldighet för de redan infriade reverserna kan därför under inga förhållanden föreligga. Genom att betalningskravet framställdes först d 7 juli 1992 kan ränta tidigast utgå från d 7 aug 1992 utom såvitt gäller nyssnämnda revers med förfallodag d 23 nov 1992 där ränta kan börja löpa först från den dagen.

Konkursboet har vidhållit att konsortialavtalets bestämmelser om lösen m m inte är bindande för konkursboet. Vidare har konkursboet genmält att Skanska Väst hela tiden har varit medveten om konkursboets anspråk på betalning av en tredjedel av reversbeloppen.

Parternas utveckling av talan ifråga huruvida konsortiet är ett handelsbolag eller ett enkelt bolag.

SIAB och Skanska Väst. Konsortieparterna har avtalat att gemensamt utöva...